Bortom nålsögat: Tidplan och omslag

Min uppföljare Konungens ultimatum blev antagen i februari i år, vilket jag berättade om tämligen hysteriskt och osammanhängande i detta inlägg. I somras lovade jag att ni skulle få hänga med in bakom kulisserna när förlagsarbetet sätter igång. För några veckor sedan fick jag ett detaljerat schema från min redaktör avseende redigeringsarbete och korr. Väldigt uppskattat av mig, då kan jag reservera tid i kalendern för min del av insatserna. Tidplanen är så föredömligt tydlig att jag lägger in det rakt av för er att beskåda (har dock maskerat redaktörens namn då jag inte bett om godkännande att lägga ut).

Sista punkten, ”point of no return” får min puls att gå i taket redan nu

Redaktören kommenterade tidplanen så här: ”Jag lade in en extra redigeringsvända, men inte alls säkert att det behövs, det beror på hur många ändringsförslag jag har. Men med tanke på ditt förra manus gissar jag att jag inte har särskilt många ändringsförslag alls!”

Jag blev både stolt och lite nervös, hoppas uppföljaren lever upp till de högt ställda förväntningarna ifråga om redan utförd puts och studs! Men det tror jag faktiskt, jag anlitade ju Lena Sanfridsson även för tvåan (varför bryta ett vinnande koncept?) innan jag skickade den till förlaget och min förläggare var lyrisk över manuset. Dessutom är jag inte ett dugg rädd för fler redaktörsinspel, tvärtom. Det är otroligt lyxigt att ha en förlagsredaktör som med fräscha och kritiska ögon kan nagelfara manuset. Förra gången påpekade hon flera saker som inte var svåra att ändra men lyfte totalintrycket ännu några värdefulla snäpp. Jag ser fram emot hennes inspel denna gång och är säker på att hennes skarpa blick kan upptäcka sådant som jag blivit hemmablind för. Rapporter om redigering och korr kommer i bloggen längre fram!

Nu till det roliga omslagsarbetet som faktiskt redan är klart (före tidplan)! Hur mitt första omslag kom till svarade jag så här på i en lördagsenkät tidigare i år: Min förläggare är estetiskt begåvad och hade en stark vision för hur omslaget skulle se ut, och lika starka åsikter om hur det INTE skulle se ut. Som tur är delade jag hans inställning till 100%. Jag kom med några förslag om symboler som finns i boken. Dessa återkommer genom hela trilogin och jag tyckte att det vore kul att ha någon av dem på omslaget för att knyta ihop serien visuellt. Valet föll på örnen. Sedan tog Emma Graves fram två versioner, där jag fick tycka till om vilken som var bäst. Det blev en mix av de två varianterna (typsnitt, ram) samt ett färgbyte på klänningen. Min kvinnliga huvudperson är bara finklädd en gång i boken och då är klänningen violett, så det passade bättre med storyn. Jag är så nöjd med mitt omslag!

Till omslag nummer två har jag varit djärvare i mina inspel. Jag vill att böckerna ska ha en stark visuell koppling till varandra, så att de syns att de hör ihop i en serie (trilogi), men självklart ändå vara unika. En tanke på hur detta skulle kunna göras har grott i mig under sommaren, och efter semestern konkretiserade jag mina idéer. Jag la in en stor fet brasklapp i mejlet när jag skickade dem till förlaget för vidarebefordran till den grafiska designern: I bifogad PPT har jag försökt strukturera upp mina tankar. I min tidigare dialog med Mattias om omslag nummer 1, var jag noga med att betona att jag inte har någon som helst estetisk begåvning, så om jag är helt ute och cyklar i mina inspel får Emma Graves bortse från dem. Men eftersom jag denna gång har omslag nr 1 att utgå ifrån så har jag ändå vågat mig på några idéer, det blir lite lättare när det finns en ”förlaga” att inspireras av.

Som framgår av punkt 2-4 hade jag lagt med exempel på bilder som illustrerade vad jag for efter. Dessa hade jag letat fram på Shutterstock. Omslagsdesigners använder denna och andra bildbanker för att klippa ihop flera detaljer till ett komplett omslag, så man kan inte välja helt fritt hur man som författare vill att personer, byggnader, örnar och andra detaljer ska se ut. Eller jo, om man heter Camilla Läckberg finns det säkert en budget till särskilda fotosessioner där bilderna kan arrangeras exakt som man vill, men jag har inte uppnått sådan status så jag är realistisk och utgår från förutsättningarna.

Efter bara någon vecka fick jag ett första utkast till omslag. Spänd av förväntan öppnade jag bilden och blev hänförd över hur Emma förverkligat mina idéer! Fylld av iver var jag på väg att genast godkänna omslaget, men så mindes jag att exakt samma sak hände förra gången, jag blev så förtjust att jag glömde att ta tid till reflektion. Det var ingen katastrof, det gick utmärkt att göra ändringar när jag identifierat behovet, men eftersom jag denna gång mognat som författare (host, harkel, ren lögn, jag är ivrig som ett barn inför julafton) valde jag att be att få återkomma om några dagar när jag hunnit granska förslaget ordentligt. Under helgen tog jag hjälp av min sambo som har ett skarpt estetiskt öga. Vid det här laget kände jag mig varm i kläderna, så jag kastade alla hämningar överbord och spann loss vilt i min nyfunna amatörroll som grafisk designer.

Som sagt, ivrig som ett barn inför julafton, med en lång önskelista åt tomten

Drygt två veckor senare fick jag ett justerat förslag med två varianter på färgen i boktiteln. Emma hade gjort ett utmärkt arbete med att ta tillvara mina önskemål. Jag är djupt imponerad av hur skicklig hon och andra omslagsdesigners är med grafiska detaljer. Färgvalet på boktiteln vållade mig vånda, för båda var bra, men till slut valde jag den som jag tyckte passade färgtemat i omslaget bäst. Jag skickade mitt godkännande till förlaget. Klart!

Eller?

Nej, naturligtvis kom jag på en sak till. Jag hade missat att Matilda hade en ring på vänsterhanden, och hon är ju ogift. Trots att den satt på pekfingret och inte ringfingret bad jag att Emma skulle redigera bort den, för att inte leda tankarna fel. Det fixade Emma på ett kick, så nu är omslaget klart! Jag längtar tills jag får visa upp det för er, kära bloggläsare.

Jag hoppas att det varit roligt att ta del av hur arbetet med ett omslag kan gå till! Skriv fint, tills vi hörs igen.

Eder ödmjuka författare, tillika amatörgrafiker,

Tua Burlin

2 reaktioner på ”Bortom nålsögat: Tidplan och omslag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s