Bortom nålsögat: Cover reveal och redigering

Förra veckan fick jag meddelande om att det var okej att visa upp omslag och säljtext för Konungens ultimatum. Arbetet med omslaget har jag beskrivit här och säljtexten här.

Så … trumvirvel och fanfarer, så här blev det!

Jag är så himla nöjd över hur Emma Graves omsatt mina önskemål till en vacker bild med härliga, gyllene färger kontrasterat mot mörkare partier som gestaltar spänningsnerven i berättelsen. Texten används till att presentera boken i försäljningsprocessen och kan komma att ändras för att anpassas som baksidestext (ingen aning egentligen, jag tjejgissar vilt). Hur som helst är häftigt att se handlingen presenterad till sin absoluta essens!

Redigering med förlagsredaktören

Prick på rätt datum i tidplanen damp redaktörens bearbetade version av manuset ner i min inkorg. Nervöst öppnade jag dokumentet. Skulle det krävas större omarbetningar? Men nej, det handlade mer om finlir och språkliga förbättringar. Så skönt, även om jag så klart inte backat för en större arbetsinsats så är det härligt att veta att såväl redaktören som jag kan ägna oss åt puts och studs, istället för mer genomgripande förändringar. Jag vill påminna om att jag redan anlitat redaktör innan jag skickade manuset till förlaget. Om jag inte gjort det, är jag övertygad om att både förläggaren och förlagsredaktören haft en massa önskemål om större omskrivningar, men den fasen är alltså redan överstökad.

Men hur gör man då som författare när man får förlagets inspel på manuset? Jag kan ju bara svara för mig själv, så i detta inlägg tänkte jag beskriva min metodik. Häng med!

  1. Överblick över ändringsbehoven

I mejlet hade redaktören skrivit en sammanfattning över återkommande företeelser som hon reagerat på, samt förklarat sina resonemang. Jag uppskattar det väldigt mycket, dels för att mejlet snabbt gav mig insikt i att det mestadels rörde sig om språkligt finlir, dels att jag fick ett resonemang bakom det redaktören ”hakat på”, vilket gör det så mycket enklare för mig att förstå. Redaktören hade dessutom tydligt angett att vissa av hennes inspel var mer av ”tycke och smak”, och betonat att det därmed är mitt val huruvida jag vill ändra eller inte. Det är alltid författarens val, men jag uppskattar att redaktören påminner om detta, eftersom det gör mig lugnare att veta att jag inte behöver gå med på något som går emot min magkänsla. En ödmjuk inställning från både författare och förlag gör redigeringen mycket trivsammare!

När jag läst mejlet, öppnade jag det bifogade manuset, gick till fliken ”Granskning” och klickade på ”Granskningsruta”. Då kommer det upp en räknare som angav att det fanns 264 omarbetningar av dokumentet. Det är ganska lite i ett helt manus (drygt 78 000 ord), särskilt som jag redan förstått att redaktören mestadels haft inspel av karaktären ”språklig puts”, varpå jag andades ut.

För att skaffa mig en lite djupare men ändå övergripande uppfattning om ändringsbehoven stegade jag mig igenom hela manuset med hjälp av ”nästa-knappen”, vilket gör att markören snabbt hoppar vidare till redaktörens förslag. Snabbskumningen bekräftade min initiala uppfattning om att redigeringen skulle bli en fröjd och ingen plåga, för jag älskar ju att väga ord på guldvåg tillsammans med en likasinnad språknörd! På några ställen hade redaktören frågat om historisk korrekthet, vilket jag också är tacksam över. Under skrivprocessen googlar jag fram fakta men manuset har vilat sedan slutet av december 2021, så jag är glad att få chans att dubbelkolla uppgifterna och vid behov förtydliga oklarheter.

2. Genomgång av ändringsförslag

Jag delar upp arbetet i flera arbetspass eftersom redigering kräver koncentration. Jag vill absolut inte bli trött och slarvig, utan ha ork att lägga eftertanke bakom varje beslut. Med det sagt, är uppgiften serverad på ett lyxigt sätt. Redaktören har ju skrivit in ändringsförslag med ändringsmarkeringar, samt lagt förklaringar till förslagen i kommentarer. Jag kan enkelt jämföra mitt ursprungliga förslag med det nya och beakta redaktörens resonemang. Om jag håller med om att det nya är bättre, klickar jag bara på knappen ”Acceptera”.

Av de 264 ändringsförslagen bedömer jag att jag accepterat cirka 90 %, vilket gör arbetet väldigt effektivt. Här är ett exempel på ändringsförslag som det bara är att acceptera rakt av, då redaktören har hittat ett rent korrfel:

Om jag har en annan åsikt än redaktören i någon del, skriver jag en tydlig förklaring till varför jag förkastat förslaget. Jag kan ju ha tänkt fel, och då ger jag redaktören chansen att förklara problemet för mig en vända till. Nedan två exempel.

Andra gånger har redaktören ställt en fråga istället för att föreslå en ändring, då tar jag fram ett textändringsförslag och frågar om det är ok.

Som synes gulmarkerar jag alla mina svar. Det är annars lätt att missa min kommentar, då mitt svar dyker upp under redaktörens fråga.

När jag gått igenom hela manuset och tagit ställning kring alla ändringsförslag låter jag det vila någon dag, sen går jag igenom igen för att se om jag missat att svara på någon fråga eller ändrat åsikt om ett förslag.

3. Genomläsning av hela manuset

Efter att ha tagit ställning till redaktörens inspel var det dags att se om jag själv ville ändra på något. Manuset har vilat för mig ända sedan jag skickade det till förlaget för tio månader sedan. Nu läste jag det igen, från början till slut. Tidskrävande, ja, men eventuella ändringar vill jag göra i god tid innan korrläsaren sätter tänderna i manuset. Viss av erfarenheten vet jag att alla ändringar kan förorsaka följdfel. Ett manusbygge är som ett korthus, ändrar man något, kan allt rasa. Utöver det redaktören redan hittat gjorde jag några smärre justeringar, framförallt i syfte att ytterligare variera ordval och uttryck. Efter vilan från manuset ser jag allt med klarare ögon. Jag vill än en gång slå ett slag för att lyssna på manuset med hjälp av Words uppläsningsfunktion. Markören stegar sig fram samtidigt som rösten läser upp texten, vilket får öga och öra att samverka om att hitta fel och upprepade ord. Och det låter inte alls så tokigt! Här ett smakprov :

4. Återkoppling till redaktören

När jag har gått igenom manuset så många gånger att jag känner mig nöjd med mina åtgärder, skriver jag ett sammanfattande mejl till redaktören samt bilägger manuset med mina ändringar. Jag betonar att jag har ställt vissa följdfrågor i manuset och att jag därmed inte kunnat åtgärda precis allt i denna första redigeringsomgång. Nästa vända, om allt blir klart, kommer jag att skicka tillbaka både ett kommenterat och ett rensat manus.

Jag hoppas att ni har tyckt att det varit roligt med denna inblick i redigeringen!

2 reaktioner på ”Bortom nålsögat: Cover reveal och redigering

  1. Tack för ytterligare en spännande post. Så intressant att få veta hur det går till. Jag älskar omslaget, så vackert och romantiskt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s