Jag, i januari 2023
I oktober var jag på en stor fest, full med folk jag inte kände. Min vän, ett av födelsedagsbarnen, utbringade vid ett tillfälle en skål för mitt bokkontrakt, och efter ett tag frågade min bordsgranne vad som hände nu.
“Du sa att boken kommer ut i sommar, så vad händer nu?”
“Inget”, sa jag.
“Inget?” sa han och såg förvånad ut.
Jag var också förvånad. Jag är en nörd i själ och hjärta, och jag hade självfallet grottat ned mig i hur det här går till. Jag hade lusläst Debutantbloggen, jag trodde jag hade full koll. Så här, va: Man skriver ett manus, man skickar in det. Man blir refuserad, man skriver om. Och om och om och om. Man skickar in igen, kanske blir man refuserad igen. Man ger upp eller så gör man tvärtom. Man skriver något nytt eller så fortsätter man på samma manus, skriver om och om och om lite till. Sedan – tada! – klaffar allt, man blir antagen och därefter har man redigeringsvändor med förläggaren.
Eller inte alls, visade det sig.
En bieffekt av att harva med samma manus i över fem år är att det blir ganska bearbetat. Bågarna sitter där de ska, karaktärerna är rätt övertygande, man har redan vridit och vänt på det mesta, etc. Det blev inga förläggarrundor för min del.
Efter att jag hade skrivit på hände istället … ingenting.
När jag var på den där festen hade det gått en månad sedan avtalet slutits, och det skulle dröja en hel månad till innan något hände. Då fick jag mejl från min redaktör som ville göra upp planer för redigering och korrläsning, men det skulle dröja fem veckor till innan jag fick något att göra.
Det var först runt lucia det började röra på sig. Vid det laget var jag så van vid på-författarfronten-intet-nytt-lunket att jag tyckte det var ett himla sjå med redaktörsmöte och pressfotografering samma vecka. Och det var ju småpotatis, för beskåda här en punktlista över det som hände i januari:
- Jag fick en förfrågan om författarbesök!
- Jag skickade in redigerat manus till redaktören!
- Utgivningsdatumet spikades!
- Jag skrev författarpresentation till Norstedts hemsida!
- Jag bollade fram säljtext med förläggaren!
- Och omslaget bollades också fram med förläggare (och formgivare)!
- Jag spelade in en liten presentationsfilm av boken till förlagets säljavdelning!
- Jag valde ut pressbilder!
- Jag fick en förhandsbeställning på signerade böcker av en bokcirkel!
- Jag skrev debutantporträtt till Svensk bokhandels sommarkatalog!
Häromdagen tänkte jag att okej, jag visste ju att allt det där skulle komma, nörd som jag är, och jag visste dessutom att det skulle ske ungefär i det här stadiet av utgivningsprocessen, även om jag inte hade fattat att typ allt skulle hända på en och samma gång, men – tänkte jag – nu borde det ju vara lugnt i ett tag.
Eller?
Jag visste ju uppenbarligen inte så mycket som jag trodde, så det är nog säkrast att jag inte får för mig något alls, utan bara hänger på och låter mig svepas med när det händer något. Det brukar väl vara det bästa sättet att undvika att tappa balansen?
Debutantbloggen 