Hur viktig är musik i ditt berättande? Har någon av dina texter ett Spotifysoundtrack? Dela gärna med dig!
Sabina: Det är väldigt viktigt. Oftast är det musiken som gör mig mer kreativ och skapar nya berättelser. När jag skriver och har musik på, vägleder den mig oftast åt vilken riktning berättelsen ska mot. Det är olika listor till varje manus, och ibland föredrar jag inget musik. Spotify lyssnar jag på när som helst utom när jag skriver, den enkla anledningen är för att jag tycker det är bättre skrivmusik på youtube. Just nu lyssnar jag mycket på “Relaxing With Japanese Bamboo Flute , Guzheng, Erhu | Musical Instrument Collection”, från youtube.
Sara: Jag behöver ha det helt tyst när jag skriver, men kan ibland lyssna på musik i jakt efter specifika artister eller låtar som får betydelse i texten. Musik har generellt liten del i mitt skrivande, mest bara små korta referenser i texten, så som att en karaktär hör sin favoritlåt på radion eller kommer att tänka på en låttext.
Emeli: När jag skriver är det tyst men det är mycket musik i texten. Jag försöker fånga känslan i låtarna istället för att kanske citera en textrad (fast jag inte kan låta bli att göra detta då och då) eller droppa namn. Personligen älskar jag när det nämns en massa musik som jag gillar i andras böcker, blir ju supernyfiken på karaktären Anders i Steineck & Bretzers text ❤ Det lyssnas på en hel massa musik i allt jag skriver; på lokaler, i hem, i bilar och walkmans. Men det mesta ryker sen i redigeringen. Spellistorna finns dock kvar. Här är en.
Emma: Det ser ut nästan exakt likadant för mig som för Emeli, det är sjuka mängder musik i manuset först och sedan redigeras det mesta bort. Jag har oftast tyst när jag skriver, men till Outsäglig sorg och saknad hade jag några spellistor i början för att hitta tillbaka till känslan mellan skrivpassen. Mycket instrumentalt, mycket Max Richter, etc. Och så knåpade jag ihop Spotify-spellistor för de tre huvudkaraktärerna, som en övning i att gestalta dem. De finns för övrigt här, här och här.
Isabelle: Det får gärna vara tyst omkring mig när jag skriver men oftast hörs musik från barnens filmer och spel i bakgrunden när Ralph och jag träffas digitalt. Ralph är som ett vandrande lexikon om musik och tack vare honom är det mycket musik i själva berättelsen och vi hör också mycket musik tillsammans under våra möten.
Ralph: Det är i mångt och mycket musik som driver mig och det är också det som driver Anders, vår kanske mest centrala karaktär som inte är jag men som delar vissa drag med mig (som musiken och yrkesvalet). I vår bok figurerar musik i många och väldigt olika skepnader. Anders irriterar sig på sin frus Bo Kaspers Orkester-skiva, från hans vägg blickar Gaye Advert i 77-punkarna The Adverts ner och på hans stereo snurrar (ja, Anders spelar vinylskivor) allt från americanaartisten Lindi Ortega (om ni går in och kolla på Spotify så är bilden på omslaget till hennes EP Liberty: Parkhill Sessions tagen av undertecknad) till Discharges betongkrossande tvåtaktspunk.
Debutantbloggen 