
Sabina: Positivt och sen får jag nyfikna frågor som oftast börjar med ”Hur hinner du?!”
Sara: Med förvåning skulle jag säga, och nyfikenhet. Det känns ofta som att det ligger långt ifrån det förväntade och att det därför kommer som en överraskning. De flesta tycker att det är häftigt!
Emeli: “Men när kommer boken då?” Jo, den kommer om ett år. “Om ett år, har du inte skrivit klart?” Njae det tar sin lilla tid. “Ja, det måste vara svårt att komma på ett bra slut!” Mhmm “Det ska bli SÅ KUL att läsa, vad handlar den om?”
Emma: Folk som känner mig vet redan att jag skriver, och de vet att det kommer en bok snart, men “författare” – jag vet inte. Jag säger det väl ibland, men det känns skumt. Jag har alltid, alltid skrivit, men “vara författare” är lite … stort? Men det kanske förändras när det finns en riktig bok att vifta med!
Isabelle: Några av mina nära vänner som känt mig hela livet blev glada, de visste att detta varit en dröm sedan barndomen.
Ralph: Jag brukar inte presentera mig som författare, det känns inte riktigt som jag är där än. Men det kanske känns annorlunda när boken ligger på bokhandelsdiskarna.