Gästbloggare: Gabriella P. Kjeilen

DSC_0429

”Åh, skriver du böcker?”

”Ja, jag gav precis ut min fjärde.”

”Vad skriver du då?”

”Fantasy, med … ”

”Jaha…”

Längre än så brukar jag inte hinna innan den jag pratar med är märkbart ointresserad. Som om det faktum att jag skriver fantasy gjorde mig till en lite mindre cool författare i deras ögon.

Självklart varierar det. Och det har blivit bättre med åren. En del tycker det är jättehäftigt och börjar ställa frågor inom sina egna referensramar för genren. ”Är det som Sagan om Ringen då?” eller ”Aha, vampyrer, men som Twilight då?” varpå jag brukar svara ”Tja, nästan. Blodigare och med mindre glitter.”

Det är intressant att se hur folk reagerar på denna genre som trots allt är så stor och hela tiden växer. Allt fler verkar våga erkänna att de älskar att få försvinna in i magiska världar med allehanda varelser och likaså kommer fler och fler fantasyförfattare ut ur sina gömmen. Fler verkar också inse att den här genren inte är för barn. Mina böcker till exempel lämpar sig inte direkt för barn, jag skriver för vuxna och varje mässa är det någon vuxen som kommer fram och viskar skamset att ”Jag är nog egentligen för gammal, men jag älskar ju sånt här…” varpå vi ständigt proklamerar att det finns inget som heter för gammal när det kommer till att läsa böcker kryddade med magi.

I år hade Fantastikgränden på bokmässan flera nykomlingar, vilket känns fantastiskt roligt eftersom det visar att genren växer. Dessutom känns det varje år som att fler och fler väljer att besöka gränden.

När jag släppte min första bok 2014 var jag oerhört nervös. Mycket för att det var just en fantasy och jag var rädd att ingen skulle gilla den. Läste folk ens den typen av böcker? Kanske var det bara jag som älskade den genren? Var vampyrerna utdöda? Kanske hade alla House of Night-älskare gått vidare med sina liv och börjat läsa helt andra genrer. Som tur var upptäckte jag att det inte alls var så.

Fantasyn är långt ifrån utdöd (inte vampyrer heller för den delen – vilket jag personligen är otroligt glad för) och det kommer hela tiden nya tolkningar. Nya vägar in för den som kanske aldrig vågat sig på genren. Böcker som fungerar som ingångar till genren, men också andra mer skruvade, ännu mer magiska varianter för den som vill ha böcker med extra allt. Det är så spännande att se vad som poppar upp!

Så om du sitter där just nu med magi sprakande i hjärtat som bara väntar på att få komma ut – SKRIV! Kanske ses vi också i Fantastikgränden framöver.

Gabriella P. Kjeilen är utbildad kommunikatör och debuterade som 20-åring. 1 oktober släpptes hennes fjärde bok på förlaget Seraf förlag. Hon driver podcasten ”Livet som författare” tillsammans med Caroline Hurtig där de ger skrivtips, har ärliga samtal kring sitt eget skrivande och passar på att intervjua andra författare för att fånga upp deras bästa tips. Hon hittas bland annat på www.gpkjeilen.com

livetsomförfattare header2.jpg

Star Stable – fiktion när den är som bäst

Emelie-Novotny_Bonnier_009_c Stefan Tell webb

Foto: Stefan Tell

Här hemma har vi nyligen stiftat bekantskap med Star Stable Online, ett äventyrsspel med hästtema. Jag och barnet har varsin användare, men ärligt talat så är det mest jag som spelar. Som trogen ridskoleelev hade jag hört tjejerna i stallet prata om spelet och visste att de till och med gjorde studiebesök till Star Stables kontor här i Stockholm. För det är ett svenskt spel, med 13 miljoner användare i nära 200 länder.

Men det var först när min gamla ridkompis och författarkollega Helena Dahlgren fick uppdraget att skriva boken om Ödesryttarna i Jorvik som jag kom mig för att testa spelet själv. Första delen i Ödesryttarna: Jorvik kallar (Bonnier Carlsen) baseras på PC-spelet Starshine Legacy som släpptes 2005. För att reda ut vad som baseras på vad och hur kronologin ser ut var jag tvungen att vända mig till Helena själv. Hon säger: ”Man kan säga att boken är en prequel till onlinespelet som utspelar sig två-tre år tidigare. Den handlar om hur de fyra Ödesryttarna Lisa, Linda, Alex och Anne träffades. De är centralgestalter i mytologin som Star Stable Online och hela dess universum bygger på.”

Ödesryttarna Jorvik Kallar

I Star Stable Online finns de fyra ödesryttarna med som karaktärer, men deras roll är inte alls lika framträdande som i de första spelen. I onlinespelet är det en kombination av äventyrliga uppdrag som ska genomföras och klassiska hästtävlingar där det gäller att rida smart och snabbt i mestadels hoppning och terrängritt men även vissa grenar inom westernridning förekommer. Dessutom kan du äga, sköta och träna dina hästar. I spelet finns mängder av olika raser i färgvariationer, alla med olika egenskaper och fördelar.

För att läsa in sig på Star Stable-världen, ortsnamn, unika hästraser, infrastruktur och kultur har Helena precis som jag spelat onlinespelet tillsammans med sina barn. Men hon har också haft stor hjälp av Star Stables game director Marcus Thorell Björkäng. ”Att skriva utifrån redan etablerade världar är faktiskt inget nytt för mig, tvärtom är det vad jag alltid – i varierande mån – ägnat mitt skrivande åt. Jag älskar att försvinna in i fiktiva världar, leka med olika lager av fiktion, och min debutroman Orkidépojken som utkom förra året är gravt inspirerad av Twin Peaks universum.”

Helena berättar att bokserien är till för att ge spelarna en fördjupad bild av grundberättelsen i spelen men att läsare som aldrig spelat också ska känna sig lockade. ”Det som jag tycker är så coolt och unikt med Star Stables värld är att den kombinerar häst- och stallmiljö och rätt klassiska hästäventyr med ett större, otroligt ambitiöst världsbygge. Världen har mycket gemensamt med fantasy och mytologiska universum som t ex H.P. Lovecrafts Cthulhumythos. För mig som är uppvuxen med hästar, men också är en riktig skräck- och fantastiknörd, är det verkligen en match made in heaven!”

Helena Dahlgren

Foto: Stefan Tell

Det roligaste med skrivprocessen har varit att lära känna huvudpersonerna, berättar Helena. ”De är som mina småsystrar nu, jag är oerhört fäst vid dem alla och kan relatera till olika delar av deras personligheter.” Men det har varit blandade känslor under arbetets gång. ”Min grundinställning är alltid att alla kommer att hata det jag gör, alternativt att bara en liten grupp fellow nördar kommer gilla och fatta. Det emoperspektivet funkar ju inte riktigt när man skriver en barnbok för en jättestor potentiell målgrupp, så jag har fått jobba lite med mig själv under resans gång. Nu när boken snart släpps är det supernervöst. Tänk om alla lojala spelare tycker att jag pajat allt. Men jag försöker välja glädjen och som gammal hästtjej har det också varit fantastiskt kul att plocka fram min kärlek till hästar och ridning. Jag är jättepepp på att börja rida igen nu!”

Skärmavbild 2018-04-12 kl. 22.03.36

Jorvik kallar är en av de böcker som jag ser fram emot mest den här våren. Som tur är kan jag sysselsätta mig med onlinespelet i väntan på att få läsa boken som kommer ut i mitten på maj. Det som tilltalar mig mest med spelet är ridkänslan. Jag har precis köpt en ny häst, ett grått Connemarasto som heter Sienna Effect. Jag föll direkt för hennes känslighet och lyhördhet och att hon hoppar allt jag styr mot. Och att jag gång på gång glömmer bort att hon inte finns på riktigt = fiktion när den är som bäst.

Helena Dahlgren har tidigare gästat Debutantbloggen, läs hennes inlägg här.