Det klirrar till i swishen när jag parkerar bilen

Jag borde lyssnat på mina egna råd från Tio tips för att lyckas på bokmässa men jag var för trött för att förbereda mig ordentligt. Ni vet hur det är i semestertider, man åker från ett ställe till ett annat och glömmer bort att lägga in tid för tvätt, ompackning och att helt enkelt pausa lite mellan olika aktiviteter.

Sommarbokmässan i Lysekil, arrangerad av bokhandlarna Hallman & Ekbrand, upptäckte jag lite sent och fick därmed bord utanför själva mässan eftersom alla bokbord var upptagna. In i det sista var det oklart om jag behövde ordna bord själv eller om det skulle finnas. Jag lade alltså all min energi på att eventuellt ordna ett bord som till slut inte behövdes. Sedan vilade jag. Och upptäckte ett par timmar före mässan startade att jag inte hade packat böcker, eller valt duk, eller fixat med signeringspenna, bokgodis eller något annat heller för den delen.

Nervös och oförberedd mottar jag strax därefter min första besökare på mässan. En kvinna som vänder på boken och upptäcker att den utspelar sig i Ulebergshamn, där hon har vuxit upp. En fullträff helt enkelt och första boken säljs fem minuter innan mässan öppnas. Yrvaket gnuggar jag mig i ögonen och tänker att det är ju bra om baksidestexten syns, så jag möblerar om på bordet. Och skriver gröna post-it-lappar att den utspelar sig i Ulebergshamn, Smögen och Dingle. Så jag inte missar fler potentiella köpare.

Nästa person som köper boken säger att den står på hennes ”att-läsa-lista” och jag blir rörd och stum. Sedan dyker Ida Fryklund upp som en hägring från havet och hälsar på författarkollegor. Jag är glad att jag har fått fina bokmärken från författaren Ellinor Wikman att skicka med alla som köper min bok. Det känns fint att ha något som ser proffsigt ut, speciellt som jag inte har rollup eller något annat reklammaterial över huvud taget. Eftersom jag har bord där ute kan jag lyssna på alla författarframträdanden, vilket är en stor behållning. Men efter ett tag märker jag att parkeringen har gått ut och blir tvungen att ägna orimligt mycket tid åt att hitta ny parkeringen. Det klirrar till i swishen när jag slutligen parkerar. Mina medhjälpare vid bordet ser nöjda ut när jag kommer tillbaka. Och sedan är sommarbokmässan slut.

Det är bara att inse. När man är debutant är man rookie och så får det lov att vara. Författarrollen går att växa in i. Till nästa år kanske jag kan knipa mig en plats inne i mässan. Oklart dock om jag kommer hinna göra en rollup eftersom jag har så svårt att bestämma mig för vad det i så fall ska stå på den. Jag tvivlar på att ett år räcker. Och inte blir det någon bokmässa för mig till hösten heller. Men skam den som ger sig. Någon mer mässa eller loppis, eller bokdag eller något annat ska jag nog försöka klämma in mig på innan året är slut. För det finns inget bättre än att packa ned ett signerat ex av sin lilla bok i en kasse och låta den följa med någon hem. Det är värt den där dötiden emellan, när man står med ett osäkert leende på läpparna och undrar om nästa besökare skulle kunna vara intresserad av en sommarsöt bok som utspelar sig på västkusten, eller kanske bara undrar var toaletten finns.

Sommarbokmässa i Lysekil.

Jag vill ju inte störa, men …

Hur når man ut som författare? Var ska man lägga krutet? Konto på instagram, tävlingar, signeringar, blogg, vad funkar?

Cassandra Brunstedts bok en enkel till Indien läste jag under en härlig semestervecka. Boken är för övrigt i final till Årets feelgood 2022.

Det är populärt med tävlingar både på facebook och instagram där vinsten är en bok. Jag har själv haft ett flertal, men undrar varje gång om det är bortkastade pengar, eller om det ger något, oklart vad. Hur många tävlingar bör man ha? I vilka forum? Varför har man det? Missar man inte några försäljningar genom det? Eller är det en naturlig del av marknadsföringen? Borde kanske förlaget rent av sponsra tävlingen med böcker? Jag vet att en del gör det.

I samband med att Cassandra Brunstedt skrev om sin debutbok i den härliga facebookgruppen Feelgoodfredag vann jag En enkel till Indien. Jag hade alltså viss kännedom redan om både boken och författaren när jag öppnade paketet med den fina, inbundna boken, med en personlig hälsning i.

Jag var nyfiken på Indien och såg fram emot att lära mig mer om yoga så jag avsatte en speciell semestervecka enbart för den här boken. Det är en särskild känsla att hålla i en tjock och härlig, inbunden bok när man som jag mestadels läser böcker på mobilen.

Eftersom boken är så fin lägger jag upp en bild på instagram och taggar Cassandra. Jag skriver att det är svårt att hitta tiden. Boken följer med mig till stranden, men kommer hem igen oöppnad. Inte har jag en tanke på att hon ska svara, men det gör hon.

Och det är då som jag förstår poängen med att vara aktiv på sociala medier. Att det är en liten gåva varje gång man skickar ett hjärta, en hälsning eller en tanke. Att läsupplevelsen förändras och fördjupas genom den kontakten. Jag känner ett plötsligt behov av att diskutera boken med Cassandra, för när jag väl börjar läsa sveper jag de första 60 sidorna på en gång. Jag har, precis som både författaren och huvudpersonen, jobbat på en hektisk redaktion och det är mycket igenkänning. Jag postar en händelse som Cassandra svarar på. Och då kan jag inte låta bli att skicka ett meddelande. Jag håller det kort och positivt, men egentligen vill jag bjuda henne på lunch så vi kan diskutera boken mer ingående.

För varje nytt kapitel jag läser hejdar jag impulsen att skriva ett meddelande till Cassandra. Jag vill ställa frågor, berätta om mina tankar och jag inser att det finns både fördelar och nackdelar att som författare vara så tillgänglig. Hur ska man hinna skriva fler böcker om man behöver lägga tid på att interagera med läsare? Det kan hända att man har tid med det vid debutboken, men skriver man fler böcker och får många läsare, då kan man säkert lätt känna sig uppslukad av sociala medier. Och samtidigt är det ju så härligt att få den där kontakten. Spontana kommentarer, hejarop och uppskattning. Det gäller nog (som vanligt) att hitta balansen, det som funkar just för sin egen del. Det skulle vara intressant att ta del av era tankar, antingen i bloggen eller på instagram. Hur tänker ni kring läsarkontakten på sociala medier?

En liten överraskning på hyllan

Det var i stugan jag fick beskedet om antagning, just när vi höll på att bygga altan och allt var sådär kaosartat som det kan vara ibland på semestern (och alla andra dagar också). Idag går jag på semester och allt är fortfarande kaos, fast hemma den här gången. I stugan är det för en gångs skull prydligt och städat, nyckeln är överlämnad till mamman med tonårsbarn och det är precis när vi ska åka som jag tvekar.

Hade det inte varit kul om de fick ett exemplar av boken? Fast jag vill ju gärna inte pracka på någon en bok man inte har frågat efter. Efter lite dividerande med mig själv ställer jag den i en hylla på väggen. Väl synlig, men inte påträngande. Och hoppas att den är tillräckligt tilldragande för att locka till läsning.

Jodå, tricket fungerar och jag får ett sms när det har gått några dagar.

Smset betyder så mycket. Min lilla gerillamarknadsföring lyckades och boken landade fint. Jag föreställer mig hur de paddlar kajak längs strandkanten på dagen och när kvällen kommer så är det mina ord som får mamman att koppla av en stund. Kanske har hon också ett eget kaos hemma.

Att skriva är min meditation. Jag vill inget hellre än att sätta mig vid tangentbordet eller krypa upp i soffan med ett lagom stort anteckningsblock. Men när diskberget växer, leksakerna kryper fram ur vrårna och låter bli att krypa tillbaka igen, när muslorten under diskbänken inte längre går att ignorera och när gräset är högre på vår tomt än hos grannen som åkt på långsemester då är det svårt.

Vilken tur då att vi i vår tur snart är på väg till en hyrd bostad. Där vi inte kommer ha några förpliktelser utan där vår enda uppgift är att njuta. Nästa inlägg kommer därifrån. Jag ser redan nu fram emot att se vilka nya dörrar som kommer öppnas där (och om det finns några spännande överraskningar på hyllorna.)

Tio tips för att lyckas på bokmässa

Jag visste redan när reklamen för Bohusläns bokmässa kom att jag inte skulle kunna stå på den med min egen bok eftersom den ligger en hel månad för tidigt i tid.

Men eftersom jag är lite klurig övertalade jag en nära familjemedlem att sälja sin barnbok istället och då föll det ju sig helt naturligt för mig att se mässan både ur utställares och besökares perspektiv.

Så – vad kom jag fram till under mitt under-cover besök? Till att börja med ökar det chanserna att sälja något (i alla fall en barnbok) om man har en unge vid bordet. Hon hade för övrigt en alldeles förtjusande försäljningsmetod:
”Tycker du om boken?” undrar en äldre dam som fingrar på den tokiga sagan och funderar på om hon har någon i bekantskapskretsen som är i rätt ålder.
”Ja – när trollet trycker på den blå knappen får man pannkakan i huvudet!” säger barnet glatt.
”Usch då!”
Reaktionen gör oss lite ställda. Det kanske är för busig saga och vi ser framför oss en potentiell köpare som vi håller på att förlora greppet om. Men då tittar barnet upp med sina stora ögon.
”Men när man trycker på den gula knappen. Då hamnar pannkakan på tallriken. Swish!”
I det ögonblicket går försäljningen igenom. Damen lägger till och med på lite extra på priset. Så nöjd blir hon med det här svaret. Lärdom: Försäljning handlar om att göra kunden nöjd.

Mina tio i topp-tips för dig som ska på bokmässa!

  • Ha realistiska mål! Överväg om det är värt det. Är mässavgiften för hög eller resvägen för lång? Tänk en extra gång innan du åker.
  • Fira varje såld bok! Min stickprovsundersökning säger mig att 5-10 sålda böcker är en mycket bra dag på mässan.
  • Sätt upp övriga mål! Knyta kontakter, se en ny stad, visa upp din bok etc.
  • Ha kul! Se mässgrannarna som dina bästa vänner och besökarna som blivande bekanta.
  • Lyssna på eventuella föredrag och föreställ dig att det en dag är du som står där på scenen.
  • Locka besökarna till dig. Allt är tillåtet! Godis, choklad och lotteri är populärt. Och du kommer att märka att ett vackert/intressant omslag drar besökarna till sig likt bin söker nektar. Men se till att du får lunch i dig, annars kommer du äta upp allt själv!
  • Tänk på höjden! Ha med dig något att lyfta upp böckerna på. Vanliga plastställ funkar, men såg även hyllor och pimpade notställ på mässan. Riktigt bra, framför allt om du har flera olika titlar med dig.
  • Stå upp, gå omkring, mingla. Du kommer rätt långt även om du måste ha ett öga på ditt eget bord.
  • Tryck upp en stor rull-up i förväg eller en lite mindre om du är blyg. Ger proffsigt intryck!
  • Leta aktivt efter kommande bokmässor och loppisar i ditt område. Kanske finns det ett tema du kan haka på, även om det inte är en renodlad bokmässa.

Lycka till!

I väntan på nästa bokmässa har jag gjort ett litet arrangemang i köket. Tror familjen kommer jubla.

Briljant bussidé

Den pensionerade busschauffören sitter på min veranda och berättar dråpliga historier om busslaster med (övervägande antal) damer som åker på den ena shoppingturen efter den andra.

Jag har bakat en torr kaka.

Han tackar överväldigande för kaffet.

Och det är mitt i en mening som jag kommer på det briljanta. Ni får gärna sno idén om ni vill (men bjud gärna med mig på resan). Varför inte skeppa runt busslaster med läsare på en trivsam tur med lagom långa stopp?

Tänk att besöka författare i sitt naturliga habitat. Vill man inte ha hela trädgården full av överentusiastiska (och snokande) läsare (eller om man tex inte har trädgård) kan man mötas i närheten. En ganska liten insats av författaren, en stor upplevelse för bussresenärerna.

En kunnig, bokälskande, guide till bussen hade varit ett stort plus. Någon som känner någon?

Kan du också se det framför dig? Vilken grupp tillhör du i så fall? Busslasten, eller författarna? Eller har du kanske rent av busskort och skulle älska att köra runt läsenärer?

Jag tror att jag har kommit något på spåret. Eller så är det som vanligt en idé som redan är uppfunnen, beprövad och begravd för längesedan på grund av olönsamhet. Jag tycker i alla fall att det vore värt att testa.

Vem vet, om några år är det kanske till och med jag som tar emot läsenärer i trädgården. Jag föreställer mig hur de samlas kring pallkragen, lutar sig över och tittar på mina små taniga tomatplantor och en och annan vitlök som sticker upp ur den torra jorden. Är de vänligt sinnade kanske de tänker att jag måste ha en massa fantasi för att kunna skriva om något som jag uppenbarligen har mycket begränsad erfarenhet av. Sedan kommer jag servera mängder med kaffe och stora bitar torr kaka innan det är dags för dem att (med min senaste bok under armen) ta plats i bussen igen.

Att skapa en författarsida

Caroline Möllesand Författarsida

För mig som har haft en hemsida till mitt företag i många år har det hela tiden känts självklart att någon gång skapa en sajt även för författarskapet och den kommande boken. En författarsida fungerar ju som ett skyltfönster eller visitkort – ett sätt att nå ut till potentiella läsare.

Jag hade egentligen inte tänkt att ha en redan nu. Och jag hade inte heller tänkt ha en blogg knuten till sidan. Men nu blev det som det blev.

Jag blev ju antagen till Debutantbloggen för att jag skulle ge ut en bok 2021. Den tänkta egenutgivningen kom av sig och istället blev jag antagen av förlag. Därför blir det utgivning 2022 istället.

Superkul och fantastiskt på alla sätt! Men att det inte blev någon bok under 2021 känns ju lite snopet med tanke på Debutantbloggen. När det stod klart att boken inte skulle bli klar förrän nästa år var det inte bara jag som funderade över ifall jag skulle få fortsätta blogga här.
Men det fick jag.
Tack.

På ett sätt speglar ju min story och mina inlägg precis hur det kan vara på vägen mot bokutgivning. Slingrigt, halt och med återvändsgränder där man får backa ut och ratta vidare åt ett helt annat håll.

Trots det har jag ändå en skavande känsla av att jag inte har fullföljt mitt uppdrag. Därför kommer jag att fortsätta blogga på en egen sida om resten av processen som har med boken och utgivningen att göra.

Dagens inlägg handlar således om att skaffa en författarsida.

Mitt första tips: Om du inte har tiden eller kunskapen att pyssla med det själv kan det vara klokast att överlåta skapandet till någon som verkligen kan det här med hemsidor och allt därtill. Det är en hel vetenskap. Kanske är det bättre att du lägger tiden på ditt skrivande?

Som du säkert förstår är jag inte byxad att leverera en komplett guide, det är för komplicerat. Men jag kan berätta i stora drag hur jag gjorde och tipsa om innehåll.

1: Jag har sedan tidigare ett webbhotell så jag behövde bara skaffa en domän. Det är själva webbadressen och jag valde mitt namn med ändelsen .se. Kostnad: 149 kr per år.

2: Välj ett verktyg eller system att bygga hemsidan i. Jag valde WordPress. Mest för att jag redan har byggt en sida i det för några år sedan. Men en liten varning, det är inte lätt om man inte kan det. Trots att jag har utgått från en mall krävdes det mycket plock och pill (+ svordomar) innan det blev ungefär som jag vill ha det. Sidan är fortfarande under uppbyggnad och ska kompletteras med tiden. Jag var också tvungen att fråga ett proffs om råd för att försöka få ordning på hastigheten på sidan och några andra detaljer.

Om det låter svårt med WordPress så finns det flera andra verktyg som kanske är enklare, till exempel Wix, Squarespace och Site123. Googla och fråga runt för att se vad som passar dig. Har du något bra förslag får du gärna tipsa i kommentarerna.

Nu går vi över till att prata om innehållet och vad man kan fylla sidan med. Oavsett vem som ska göra din författarsida är det en god idé att tänka igenom upplägget och vilka olika sidor du behöver eller vill ha.

Exempel på innehåll på en författarsida:

Presentation av dig som person och författare. Jag har skrivit lite grann om varför jag började skriva och hur manuset kom till. Märker att många är intresserade av just det.

Information om din bok eller dina böcker. Jag har varken färdig bok, titel eller baksidestext. Än så länge har jag tagit med lite om handlingen och planen för utgivning.

Recensioner och omdömen från läsare, testläsare och förlag. Jag tog med ett uttalande från min förläggare. Jag får fylla på efterhand sen när boken har släppts. (Hoppas att någon har något fördelaktigt att säga.)

Blogg. En del tycker att sidan blir mer levande medan andra tycker det verkar jobbigt att blogga. Det kräver förstås tid och fantasi men det beror på vad man har för ambitioner. Till skillnad från det här året kommer jag inte att blogga så ofta som en gång i veckan på min egen sida. Det får bli inlägg när jag känner för det och när det finns något väsentligt att berätta.

Nyheter/Aktuellt kan vara bra att samla på en sida. Releasedatum, signeringar, eventuella gästbloggsinlägg hos andra och liknande saker.

Press/Media. Se till att det finns högupplöst författarporträtt för nedladdning som journalister kan använda. Här kan man också publicera eventuella intervjuer eller reportage som handlar om dig och boken. (Glöm inte kolla ifall det är okej för tidningen att du återger texten.)

Butik. Går det att köpa boken direkt från dig? I så fall behövs någon slags beställningssida eller webbshop. Det är överkurs för mig och så långt har jag inte kommit än.

Sociala medier. Glöm inte att länka till dina konton på Instagram, Facebook, Twitter, YouTube eller vad du nu har. Jag har bara Instagram i skrivande stund och det känns tillräckligt.

Smakprov. Somliga publicerar första kapitlet eller utdrag från boken för att väcka nyfikenhet. Har inte bestämt ifall jag kommer göra det.

Nyhetsbrev. En del författare kommunicerar med sina potentiella läsare via nyhetsbrev. På hemsidan kan du då ha ett formulär där man kan anmäla sig till nyhetsbreven.

Anlita mig. De författare som är mer etablerade och gör författarbesök kan med fördel ha en sida med information om det. Kanske har du andra kringtjänster som har med skrivandet att göra? Passa på att informera om det också.

Kontaktsida. Hittills nöjer jag mig med att ha min mejladress i sidfoten. Vill man även ha med kontaktuppgifter som telefon och adress kan man förstås ha en separat sida. Det finns också särskilda kontaktformulär.

Bilder på dig själv är självklart att du ska ha med. Kom ihåg att förbereda i god tid. Du kanske minns inlägget om hur jag tränade på att ta författarbilder på Öland i somras?
Jag är riktigt glad att jag gjorde det och fick faktiskt användning för en av dem till bannern i sidhuvudet.

Det finns säkert ännu fler grejer som kan vara fiffigt att ha med. Kommer du på något, så kommentera gärna!

Om du vill ta en titt på min författarsida så finns den här:
carolinemollesand.se

Träna på att ta författarbilder!

Många tycker att det här med författarfoto är skitjobbigt. ”Åh, jag blir aldrig bra på bild” och så vidare. Men bilder på dig kommer definitivt att behövas i samband med ditt boksläpp. Förhoppningsvis är det många som vill använda dem i olika sammanhang och då är det bra att ha flera att välja på. Oavsett om ditt förlag tillhandahåller fotograf eller om du ska betala för en själv så kan det vara bra att träna i förväg. Värma upp liksom.

Jo, jag har faktiskt gjort det. Och visst, det är ganska pinsamt när det dyker upp bekanta när man står där och flinar upp sig. För att inte tala om hur mysko man känner sig när man står på en parkering och byter byxor, men skit i det!

Eftersom min bok utspelar sig på Öland under sommaren så tyckte jag att det vore trevligt att ha några författarbilder utomhus i samma förhållanden. Något som är värt att tänka på i mycket god tid alltså.

Men … skulle jag verkligen boka fotograf på egen hand för flera tusen kronor innan det är hundra procent spikat när och hur min bok ska ges ut?
Nej, det ville jag inte. Någon måtta fick det vara.

Jag hade dock svårt att låta tillfället passera helt, därför åkte jag till Ekerum för att rekognosera med min man som fick agera stödperson och hobbyfotograf.
När man väl är på plats med riktig fotograf är det ju bra om man slipper lägga dyrbar tid på att leta lämpliga ställen och bakgrundsmotiv. Att springa runt med sin respektive eller en kompis i en timme kostar ju ingenting, förutom lite större skuld på tacksamhetskontot.

Saker att ha koll på

Vilken bakgrund blir fin och vad blir för rörigt? Vid vilket klockslag är ljuset bäst? Kanske är det klockan åtta på kvällen, men om vattenspridarna går i gång i bakgrunden blir det inte så lyckat.

Motljus är katastrof och i strålande sol blir skuggorna väldigt skarpa, plus att författaren kisar sig alldeles skrynklig.

Blir de här kläderna verkligen bra på bild, eller förvandlas blusen till en ballong i vinden? Ta med flera ombyten. Och på tal om vind, ifall det blåser för mycket eller från fel håll kan det vara bra att ta med hårband eller spänne.

Caroline Möllesand författarbilder
  • 1: Kass bakgrund och för blåsigt. 2: Motljus och folk i bakgrunden. 3: Flummig min, usch! 4: För ljust, omöjligt att titta in i solen.
  • Hur ska jag stå? Var ska jag göra av händerna? Hur mycket ska jag le? Öppen eller stängd mun? Ska jag titta åt höger eller vänster? Vrid lite på huvudet! Nej, andra hållet. Sträck på dig!

    Många detaljer kan förstås en erfaren fotograf hjälpa till med, men det är ändå givande att kunna experimentera med någon man känner och titta på fyrahundra bilder i efterhand. Då kan man upptäcka vilka poser man ska undvika eller att halvhjärtade leenden kan ge hängiga ögon.

    Tips från coachen:
    Eftersom jag själv har fotograferat massor av människor genom åren vet jag att bilderna blir allra bäst när fotoobjektet är avslappnat. Så var inte rädd. Låtsas att kameran är den person du älskar mest i hela världen, eller en kul typ som drar ett skämt.
    En skicklig fotograf kommer sannolikt ha knep som får dig avslappnad och lyckas fånga de bästa ögonblicken – försök att lita på det.

    Trots att det var lite genant att stå där och leka fotomodell så är jag glad att jag gjorde det. Det visade sig nämligen att några av mina testbilder faktiskt kommer att kunna användas i några sammanhang. Alla blev alltså inte lika dåliga som de här ovanför. Bingo!

    Vem tror jag att jag är?

    Min diktsamling ges ut på ett lite mindre förlag, som ger författarna stort utrymme att vara med och påverka olika faser av utgivningen. På gott och ont. Mestadels gott, men när kontrollbehovet gör sig påmint och det är upp till mig att välja mellan nyanser av svart till omslaget, kan det bli lite väl analt. 

    Nu är det marknadsföringen. Min erfarenhet på området är brutalt begränsad, så jag är glad att det finns folk som gör det jobbet åt mig. Många författare har inte någon som utför den tjänsten och man sliter för att synas och höras på olika sätt. En trevlig sida av detta är det stöd som författare ger varandra på sociala medier, med recensioner, gillamarkeringar, uppskattande tillrop och annat pepp. Jag får tillstå att min delaktighet är förhållandevis liten. Jag har inte ens ett författarkonto på instagram. En blogg, som vilar nu, och så det här debutantbloggandet, som jag är o så tacksam för. 

    Mitt förlag skickar ut ett visst antal recensionsexemplar till tidningar, bloggar m.m. och här var det tänkt att jag skulle komma med input. Ta i rejält, sade en vän. Tro att du är någon, liksom. Men blygsamheten säger sitt, att inte ska väl jag o.s.v. Skicka boken till drakarna och kulturnyhetsprogrammen. Varför skulle de vara intresserade av min lilla bok? Läsa och recensera. Det finns väl viktigare saker att skriva om på kultursidorna? Kristina Lugn. Yahya Hassan och den postuma debatten. Läckbergs take-over. Å andra sidan: Varför inte? 

    Någon take-over blir det hursomhelst inte. En sansad blandning av bloggar, kulturtidskrifter och dagspress var mitt bidrag till marknadsföringsansvariga på förlaget. Så får vi se. Det är ändå hon som är proffset.

    Kan någon vara snäll och hålla mitt hår medan jag nervositetskräks lite här borta?

    Mirijam Geyerhofer. Foto Anna Hållams

    Okej, gissa vem som inom kort sitter på ett tåg på väg till den kungliga hufvudstaden för att på söndag gästa Nyhetsmorgon!? En liten ledtråd: det är jag. Innan boken kom ut så var det här en av de stora marknadsföringsdrömmarna jag hade, att gästa en tv-soffa. Och snart är det dags! Blir svettig bara jag tänker på det.

    TV4 har fixat resa och hotell, och bokat taxi från hotellet på söndag morgon. ”Jag har bokat tid till dig i sminket klockan 8:30 så taxin hämtar dig en kvart före det”. En ostörd natt följd av hotellfrukost, taxiresa och tv-smink på en och samma morgon, snacka om lyx för en sliten småbarnsmorsa? Och då har vi inte ens kommit till biten med att sedan synas inför svenska folket på bästa sändningstid för att prata om sin lilla bokbebis.

    Sen är det dags för soffan (det är fortfarande en soffa va?) och intervjun. Programledarna har läst boken så dom har full koll på ämnet och jag har blivit förintervjuad på telefon av en medarbetare på Nyhetsmorgon, och vi har pratat lite om vilka frågeställningar som är mest intressanta att ha med. Jag kommer vara med i två omgångar, först klockan 9:15 när jag pratar om min sömnbristkrasch och hur den utmattningen påverkar en när man ska försöka vara en bra förälder. Då kommer även psykologen och sömnexperten Helena Kubicek Boye (som jag intervjuat i boken) vara med i egenskap av expert. Sedan kommer vi vara med igen klockan 10:45 och svara på frågor från tittarna. En liten nätt tvåstegsraket alltså.

    På söndag kan ni se hur det går och nästa fredag kommer en bloggrapport från besöket. Håll tummarna för mig!

    Snart boksläpp

    Emelie-Novotny9_001_c Stefan Tell

    Foto: Stefan Tell

    Plötsligt var det slutet av april, nästa vecka är det Valborg. Och därefter kommer maj. Och inte vilken maj som helst utan maj 2018. Den där månaden som var evigheter bort när förlaget i november 2016 sa att jo, vi vill ge ut din bok i maj 2018. Nu har det officiella släppdatumet för Vänd rätt upp blivit satt till 4 juni, några dagar senare än maj, men ändå. Det är nu det händer.

    9789163898174-1

    På ett sätt känns det som att jag har väntat så länge på den här månaden, att det inte kan gå fort nog. På ett annat sätt känns det som att det går alldeles för fort. Först har vi jobbat hela våren, sommaren, hösten och vintern med den här boken och därefter var det ingenting. För att sedan helst plötsligt vara mitt uppe i förberedelserna för boksläpp. Kanske handlar det om att den här vintern har varit århundradets längsta, att jag ännu inte förstår att våren den är nu. Eller så handlar det om min allmänna oförmåga att se scenarior framför mig. Jag har ingen aning om hur det här kommer bli. För en människa av min tid, som älskar att ha kontroll är det en prövning.

    Svensk bokhandels katalog med sommarens böcker dök upp redan i slutet av mars. För mig som fortfarande frenetiskt samlar på bevis för att jag verkligen har skrivit en bok var det en viktig milstolpe. Ända sedan jag fick reda på att de där katalogerna existerade för en så där tio år sedan har jag drömt om den dagen som jag ska vara med där.

    I fredags var jag på möte hos PR-byrån som är ansvarig för presskontakterna runt Vänd rätt upp. Vi träffades och pratade igenom skrivandet, vägen till bokkontraktet och min bakgrund i stallet. Jag märkte att jag redan hade svar på många av de frågor som ställdes tack vare att jag redan blivit tvingad till att formulera mig här på bloggen. Att jag faktiskt har fått möjlighet att öva här. Jag slås om och om igen av vilken ynnest det är att få uppleva det här, att vi är så många som tillsammans jobbar för att nå ett mål. Boken är redan insåld till bokhandlarna. Nu drar vi de sista stråna till stacken, gör lanseringsplaner och förbereder för fest.

    Så, sköna maj välkommen…

    Låt oss prata marknadsföring. Igen.

    Veronica Almer press1

    Foto: Jakob Almer 

    Ni på Debutantbloggen fick lära känna mig precis när min bok släpptes och därför får ni inte läsa så mycket om det pressande redigeringsarbetet som förekommer efter att kontraktet är påskrivet. Istället har det blivit en hel del inlägg om vad som händer efter boksläppet. Det tillhör debutantåret också, onekligen, och jag upplever att ni verkar uppskatta mina marknadsföringsinlägg, så varför inte. Dags att presentera vad jag har gjort marknadsföringsmässigt sedan boksläpp och utvärderat vad som har, och inte har, fungerat.

    •  Nyttja den närmsta cirkeln. Man ska inte underskatta hur många böcker en familjemedlem kan sälja. Både min man och bror axlade en försäljarroll på sina respektive jobb. För att krydda upp det gjorde jag det till en tävling i min familj. Den som lyckades sälja flest böcker skulle få en present. Min man sålde 28 och min bror 20. Det var helt otroligt egentligen. Jag är så tacksam för den hjälpen.
    • Boksigneringar i butiker. Jag har fått blandat resultat och har blandade känslor inför det (som ni vet). Men den erfarenhet jag har är att det är bättre att rikta sig till större matbutiker som har en bokavdelning. Tipset är också att fråga om de vill ha kvar några böcker. Jag har redan varit och fyllt på böcker på några ställen. Ibland använder jag mig av kommissionsavtal och ibland köper de in böckerna. Och tipset är att vara trevlig mot exakt ALLA, även de som inte är den tänkta målgruppen. Jag skulle säga att jag säljer 50 % till män som ger bort till sina respektive och sina döttrar eller köper den för sin egen del. 30 % till yngre kvinnor och 15 % till den äldre kvinnliga generationen. 5 % till den manliga butikspersonalen, lite oväntat. När jag först började med signeringar tänkte jag att bokläsande yngre kvinnor skulle vara den främsta kunden men det är svårare att sälja till dessa för de har ofta redan så oerhört många böcker hemma som de vill läsa.
    • Kontakta biblioteken för förfrågan om författarsamtal. Jag kommer senare i vår besöka biblioteket i byn där jag växte upp. Det kommer bli så kul, det biblioteket betyder mycket för mig. Notera, det var många bibliotek som inte var intresserad av en debutant och inte ens besvarade mailen.
    • Kontakta lokaltidningar. Jag hörde av mig till alla de tidningar som berörde mig och min bok. Jag hamnade på förstasidan i en tidning där jag bor och jag vet inte om det är det som har gjort att jag även säljer bra med böcker i den lokala matbutiken.
    • Skicka recensionsexemplar. Det tipsar de flesta om och det är en jättebra idé, men självklart också läskigt. Alla dessa bokbloggare är vana läsare så det gäller att boken lyckas fånga deras uppmärksamhet. Men var medveten om att det inte är alla som ber om ett recensionsexemplar som sedan recenserar boken och även om de gör det så kan det dröja för att de har en lång lista med böcker att läsa innan de når din. Bokbloggare är populära, så var tacksam om de vill läsa just din bok.
    • Gör samarbete med andra bloggare/influencers. I och med min bok har lite One Direction feeling sökte jag upp bloggare som har gillat/gillar bandet. Läsarna på den sidan fick dessutom en rabattkod som de kunde använda sig av när de beställde boken. Det genererade en del försäljning.
    • Delta på bokmässor. Jag var på SmåLit och det gav blandat resultat. Sålde bra i Jönköping medan det nästan inte var några besökare alls i Värnamo. Tänk på att resan till de olika evenemangen kostar och likaså att få ställa ut. Det gäller att du i slutändan går plus för att det ekonomiskt ska vara värt att delta. Men självklart är det också en kul grej och ett mycket trevligt sätt att nätverka vilket inte går att mäta i pengar.
    • Samarbeten med företag som inte säljer böcker. Har lite andra grejer på gång där jag har tänkt utifrån boken och var den utspelar sig och kontaktat olika företag för samarbete. Kan snart dela med mig av hur ett sådant samarbete kan se ut.

    Det bästa rådet jag kan ge; lär dig att få ett nej. Det är ungefär 80% nej och 20% ja. Fast man måste börja någonstans och de 20 % är helt klart bättre än inget. Så tänk utanför ramarna, för det jag har märkt är att de ”vanliga tipsen” är just vanliga, alla gör det. Det innebär enorm konkurrens, medan de gånger jag har tänkt utanför ramen så har jag lyckats betydligt bättre. Så tveka inte att fråga dig fram och testa nya saker. För som jag har påpekat tidigare; syns du inte finns du inte. Lycka till!

    lokaltidningen

     

     

    Mars står för Marsnadsföring

    DSC03878 ret

    Foto: Jakob Almer

    Det är mars och jag vet inte riktigt vart februari tog vägen. Det var som att hela månaden slukades upp av sjukdom och signeringar. Jag är tacksam för att lämna den bakom mig och istället fokusera på vad mars har att erbjuda.

    Just nu befinner jag mig mellan två böcker. Min debutroman är släppt, men vad händer sedan? Jag har i tidigare inlägg nämnt att jag lägger mycket tid på marknadsföring. Detta för att boken inte ska drunkna i uppsjön av alla böcker som släpps. Det är svårt, det kan jag medge. Om jag ska vara helt ärlig spenderar jag främst denna ”marknadsföringstid”  på google. På jakt efter svar på hur man faktiskt gör för att lyckas med sin marknadsföring. Jag har gjort allt det ”traditionella”; mailat lokaltidningar, missbrukat sociala medier, delat ut recensionsexemplar, använt min son som bokmodell 😉 haft releasefest och toppat det med butikssigneringar. Jag vet inte hur många jag har mailbombat för att tipsa om min bok. Men sedan då? Vad gör man efter det? Det är där jag står just nu och då jag aldrig har gjort något liknande innan så innebär denna situation en hel del huvudbry. Ingen som känner för att köpa 1000 böcker, så på rak arm? Man kan ha mycket kul med 1000 böcker, bygga ett bord eller nåt. Haha, jag skojar bara. Men annars maila mig 😉 Tillägg: jag har ju sålt en del sedan de lastade av pallen med böcker så tyvärr är det inte riktigt 1000 men det räcker nog till ett litet bord ändå.

    Marknadsföring är onekligen nytt för mig, vilket är både skrämmande och spännande men hur nyanserat det än är så saknar jag att skriva. Så otroligt mycket! Att kunna få hänga med karaktärer och fantiserar ihop världar fyllda med kärlek. Dock kan jag inte riktigt börja på ett nytt projekt ännu. Jag har nämligen redan skrivit ”klart” mitt andra manus som just nu befinner sig hos ett förlag som är intresserade och snart ska fatta ett beslut om det. Så Sunt förnuft, vilt hjärta + mitt andra manus som letar förlag och på det slänga in ett tredje i mixen, jag tror inte det blir särskilt bra. Det blir en sak för mycket. Så skrivandet får avvakta.

    Ifall januari var överväldigande spännande med bokreleasen har februari varit intensiv men samtidigt långsam. Jag sköts iväg där i början och nu är jag mitt i luften. Mitt emellan. Jag vill därför gärna mellanlanda i något tryggt i mars, kanske pausa med googlandet. Och jag hoppas verkligen också att mars kommer innebära att mitt andra manus får ett förlagshem. Håller tummarna!

    Vad har ni för förhoppningar för mars? Har ni planerat in någon skrivtid?

    IMG_0114.jpg

    Här sitter jag och jobbar hårt… detta kallas även produktplacering, en av alla mina marknadsföringsstrategier 😉 

    En lördag som gav blodad tand

    christina3

    Fotograf: Jonas Schiller

    Sitter här med en hjärna som är ofantligt trött efter en riktigt rolig bokmässa i lördags.  Som jag berättat innan så är jag ju otroligt introvert vilket innebär att det tar otroligt mycket kraft/energi från mig att vara i stora sociala sammanhang där jag måste vara just social och framåt.

    Extroverta personer får istället energi av detta och jag kan ärligt säga att jag ibland önskar att jag kunde vara extrovert istället 🙂

    Men tillbaka till mässan 😉 Det var en ny och mycket rolig erfarenhet att vara med som utställare på en bokmässa (jag har ju varit med på Bokmässan i GBG men då var det ju förlaget som roddade allt och jag bara dök upp).
    Förväntningarna var höga och efter en seg start så blev det ändå helt okej måste jag säga. Jag sålde hyfsat med böcker, flera var framme och läste och kände på dem, några skulle gå hem och lyssna på den hos Storytel eller Nextory och andra ville bara prata lite skrivande eller säga hej.

    Även om jag just nu är helt slutkörd så har jag fått blodad tand och till våren så har jag satt upp som mål att komma ut lite mer på signeringar, författarframträdanden osv. För ag tycker ju att det är hemskt roligt att få prata om skrivandet och mina böcker och jag kan inte hjälpa att blicka lite framåt, till när (ja jag skriver när och inte om eftersom jag gett mig tusan på att jag ska lyckas) man blir kontaktad och tillfrågad (och inte behöver jaga dem själv) av bokmässor, bokhandlare och bibliotek och de vill att man ska komma dit och prata om sitt skrivande.

    Jag längtar.

    Men tills jag kommit dit i min författarkarriär så får jag fortsätta att ta första steget och hoppas på att så många som möjligt nappar 🙂

    Brukar ni gå på bokmässor? Även de lite mindre?
    Om ja, varför går ni dit?

    20171202_085006

    Romance bordet på mässan 🙂 Jag delade plats tillsammans med Sofia Fritzson och Sara Dalengren.

    20171202_085109

    Min fina bok ❤ Några inslagna för att locka till att köpa julklappar 🙂

    20171202_130146

    Givetvis passade jag på att lyssna på Simona Ahrnstedt som var där och pratade om sitt skrivande, romance, kvinnohat och sin nya bok.

    Listornas återkomst

    christina3

    Fotograf: Jonas Schiller

    Just nu är det mycket att hålla reda på.

    Det är redigeringen av Brutna små Regler och alla idéer på förändringar och förbättringar som ploppar upp i tid och otid. Det är förberedelserna inför mässan på lördag och bokningar av signeringar och fler mässor + allt som ska fixas inför familjens resa om en vecka.

    Så mina listor är tillbaka.

    De bringar ordning i kaoset och får mig att slappna av.

    Sen är det ju en otrolig tillfredställelse att kunna bocka av sak efter sak också 🙂

    Bokmässan på lördag (Linköpings bok- och berättarmässa) är den första stora grejen jag gör med min bok där mitt förlag inte är med i bakgrunden och håller i trådarna så det är lite nervöst.

    Kommer jag att ha tillräckligt med böcker med mig?
    Vad behöver jag ha med mig förutom böcker?
    Hur är lättast att ta betalt?
    Tänk om jag inte säljer en endaste bok?
    Vad ska jag ha på mig?

    Okej, den sista skulle jag haft ångest för oavsett om mitt förlag höll i trådarna eller inte 🙂 Ständigt denna ångest för vad man ska ha på sig. Jag kan inte förstå det. Det är som att när man ska iväg på sådana här saker så ekar garderoben tom för att alla andra dagar vara så överfull att man knappt kan stänga dörren. Vad beror det på?

    Även om nervositeten finns där så tycker jag att det ska bli fantastiskt roligt och efter att ha varit instängd i redigeringsbubblan i några veckor ska det bli kul att få komma ut och träffa läsare och andra författare.
    Det har ju tyvärr inte blivit så många signeringar under sommaren och hösten eftersom min rygg beslutade sig för att gå sönder (diskbråck), men nu är jag på G. Och nu ska vi ut på äventyr, min bok och jag. Så många vi bara kan hitta 🙂

    Och på detta äventyr åker jag som tur är inte ensam utan jag har med mig två författarkollegor som jag kan bolla mina funderingar med och som hjälper mig att fylla på listan över saker jag inte får glömma att ta med eller som ska fixas innan.

    Som det jag ska göra idag.

    Slå in några av böckerna som paket.
    Perfekta att lägga under julgranen 🙂

    Jag älskar att göra paket. Så jag har laddat upp med en rad olika inslagspapper, rosetter, lappar och snören.
    Jag har redan på förhand bestämt hur många böcker jag ska slå in, annars finns risken att jag inte slutar förens alla är inslagna 🙂 och alla kanske inte vill ha inslagna böcker 🙂

    Ja, jag är en pyssel missbrukare och måste ha tydliga gränser annars kan det sluta hur som helst. Glitter och snören och rosetter överallt.

    Men för att inte helt tappa tråden i det här inlägget (som sagt, mitt fokus är inte på topp just nu) så tillbaka till listorna. Jag älskar verkligen mina listor när livet är lite rörigt och min fokusering inte alltid är så bra. De får mig alltid att göra det som jag måste.

    Jag är en listmänniska helt enkelt.

     

    Gästblogg: Andrea Svanbäck

    Förlaget-Andrea-Svanbäck-500-Square-400x400

    Den svenska tröskeln

    Kan du inte skriva om hur man marknadsför finlandssvenska böcker i Sverige? Så löd uppmaningen. Men att skriva om marknadsföring i konkreta termer är svårt. Det finns inga standardsvar, inget universalrecept att gå efter. I stället hävdar jag att varje bok och författare är exklusiv på sitt alldeles eget sätt och ska lyftas fram därefter. Men för att kasta fram några allmänna tankar:

    Länge har det sagts att finlandssvensk litteratur sällan kan bära sig ekonomiskt, att det är programförklaringar och konstgjord andning hela vägen upp till Kulturfondens kontor. Själv skrev jag för några år sedan då jag jobbade som journalist en artikel om just den finlandssvenska litteraturens ställning i Sverige med rubriken ”Den höga svenska tröskeln” – vilket säger en del om utgångsläget.

    Samtidigt upplever jag att vi just nu är fler än någonsin som försöker visa på motsatsen: att den svenskspråkiga litteraturen lever och frodas, att en bred flora texter och aktörer verkligen vill ge Sverige mer insyn i dess östra grannland.

    Efter att finlandssvenskar späkt sig kulturellt i åratal tycks många av oss istället vilja bevisa att vi är mer än fondmaffia och kulturarv. Feminism, rasism, sexualitet och arbetsliv är dagsaktuella teman i den finlandssvenska litteraturen. Och det är riktigt bra, så pass att vi istället för att snegla på Sverige kan ana en ny attityd: Det är dags för Sverige att snegla på oss!

    Att skriva böcker i ett mikroklimat som Svenskfinland innebär att det finns plats för ovanliga texter. Bokmarknaden här är varken lika konkurrensutsatt eller personfixerad som den rikssvenska.

    Men ännu viktigare är kanske förändringen av den litterära offentlighet som allt oftare flyttat ut på internet. Medan finlandssvenskar ännu för tjugo år sedan var tvungen att prenumerera på pappersversionen av Dagens Nyheter för att kunna läsa rikssvenska bokrecensioner gör sociala medier idag det betydligt lättare att ta del av varandras offentligheter. Tack vare bloggar, poddar, Facebook, Twitter, Instagram och Snapchat behöver vi inte längre befinna oss på samma fysiska plats för att delta i litterära samtal. Att på detta sätt följa böckernas verkligheter i realtid tror jag är livsviktigt för att finlandssvensk litteratur ska hitta läsare i Sverige.

    Genom relevans och närvaro kommer vi varandra närmare. Precis som med vänner gäller det sedan att upprätthålla de litterära kontakterna. Att förlägga och ge ut böcker är att jobba med människor. När det gäller den finlandssvenska litteraturens status i Sverige tror jag därför att webben är en suverän möjlighet till mer synlighet och fler bokvänner.

    Några tips för dig som vill läsa mer finlandssvenskt:

    1. Podcasten Hietanen & Henrikson diskuterar ofta finlandssvensk litteratur.
    2. Bokklubbarna Århundradets bokklubb och Åbokklubben läser, tipsar och är aktiva bland annat på Instagram.
    3. Bloggar som Litterarum, Bokbabbel och Blejk, Fejt & Fab skriver skriver ofta om finlandssvenska böcker.
    4. Bland annat Yle Kultur, Hbl Kultur och Lysmasken recenserar fortlöpande finlandssvensk litteratur.

    Andrea Svanbäck är marknadsföringschef på finlandssvenska Förlaget.