Vem tror jag att jag är?

Min diktsamling ges ut på ett lite mindre förlag, som ger författarna stort utrymme att vara med och påverka olika faser av utgivningen. På gott och ont. Mestadels gott, men när kontrollbehovet gör sig påmint och det är upp till mig att välja mellan nyanser av svart till omslaget, kan det bli lite väl analt. 

Nu är det marknadsföringen. Min erfarenhet på området är brutalt begränsad, så jag är glad att det finns folk som gör det jobbet åt mig. Många författare har inte någon som utför den tjänsten och man sliter för att synas och höras på olika sätt. En trevlig sida av detta är det stöd som författare ger varandra på sociala medier, med recensioner, gillamarkeringar, uppskattande tillrop och annat pepp. Jag får tillstå att min delaktighet är förhållandevis liten. Jag har inte ens ett författarkonto på instagram. En blogg, som vilar nu, och så det här debutantbloggandet, som jag är o så tacksam för. 

Mitt förlag skickar ut ett visst antal recensionsexemplar till tidningar, bloggar m.m. och här var det tänkt att jag skulle komma med input. Ta i rejält, sade en vän. Tro att du är någon, liksom. Men blygsamheten säger sitt, att inte ska väl jag o.s.v. Skicka boken till drakarna och kulturnyhetsprogrammen. Varför skulle de vara intresserade av min lilla bok? Läsa och recensera. Det finns väl viktigare saker att skriva om på kultursidorna? Kristina Lugn. Yahya Hassan och den postuma debatten. Läckbergs take-over. Å andra sidan: Varför inte? 

Någon take-over blir det hursomhelst inte. En sansad blandning av bloggar, kulturtidskrifter och dagspress var mitt bidrag till marknadsföringsansvariga på förlaget. Så får vi se. Det är ändå hon som är proffset.

Kan någon vara snäll och hålla mitt hår medan jag nervositetskräks lite här borta?

Mirijam Geyerhofer. Foto Anna Hållams

Okej, gissa vem som inom kort sitter på ett tåg på väg till den kungliga hufvudstaden för att på söndag gästa Nyhetsmorgon!? En liten ledtråd: det är jag. Innan boken kom ut så var det här en av de stora marknadsföringsdrömmarna jag hade, att gästa en tv-soffa. Och snart är det dags! Blir svettig bara jag tänker på det.

TV4 har fixat resa och hotell, och bokat taxi från hotellet på söndag morgon. ”Jag har bokat tid till dig i sminket klockan 8:30 så taxin hämtar dig en kvart före det”. En ostörd natt följd av hotellfrukost, taxiresa och tv-smink på en och samma morgon, snacka om lyx för en sliten småbarnsmorsa? Och då har vi inte ens kommit till biten med att sedan synas inför svenska folket på bästa sändningstid för att prata om sin lilla bokbebis.

Sen är det dags för soffan (det är fortfarande en soffa va?) och intervjun. Programledarna har läst boken så dom har full koll på ämnet och jag har blivit förintervjuad på telefon av en medarbetare på Nyhetsmorgon, och vi har pratat lite om vilka frågeställningar som är mest intressanta att ha med. Jag kommer vara med i två omgångar, först klockan 9:15 när jag pratar om min sömnbristkrasch och hur den utmattningen påverkar en när man ska försöka vara en bra förälder. Då kommer även psykologen och sömnexperten Helena Kubicek Boye (som jag intervjuat i boken) vara med i egenskap av expert. Sedan kommer vi vara med igen klockan 10:45 och svara på frågor från tittarna. En liten nätt tvåstegsraket alltså.

På söndag kan ni se hur det går och nästa fredag kommer en bloggrapport från besöket. Håll tummarna för mig!

Snart boksläpp

Emelie-Novotny9_001_c Stefan Tell

Foto: Stefan Tell

Plötsligt var det slutet av april, nästa vecka är det Valborg. Och därefter kommer maj. Och inte vilken maj som helst utan maj 2018. Den där månaden som var evigheter bort när förlaget i november 2016 sa att jo, vi vill ge ut din bok i maj 2018. Nu har det officiella släppdatumet för Vänd rätt upp blivit satt till 4 juni, några dagar senare än maj, men ändå. Det är nu det händer.

9789163898174-1

På ett sätt känns det som att jag har väntat så länge på den här månaden, att det inte kan gå fort nog. På ett annat sätt känns det som att det går alldeles för fort. Först har vi jobbat hela våren, sommaren, hösten och vintern med den här boken och därefter var det ingenting. För att sedan helst plötsligt vara mitt uppe i förberedelserna för boksläpp. Kanske handlar det om att den här vintern har varit århundradets längsta, att jag ännu inte förstår att våren den är nu. Eller så handlar det om min allmänna oförmåga att se scenarior framför mig. Jag har ingen aning om hur det här kommer bli. För en människa av min tid, som älskar att ha kontroll är det en prövning.

Svensk bokhandels katalog med sommarens böcker dök upp redan i slutet av mars. För mig som fortfarande frenetiskt samlar på bevis för att jag verkligen har skrivit en bok var det en viktig milstolpe. Ända sedan jag fick reda på att de där katalogerna existerade för en så där tio år sedan har jag drömt om den dagen som jag ska vara med där.

I fredags var jag på möte hos PR-byrån som är ansvarig för presskontakterna runt Vänd rätt upp. Vi träffades och pratade igenom skrivandet, vägen till bokkontraktet och min bakgrund i stallet. Jag märkte att jag redan hade svar på många av de frågor som ställdes tack vare att jag redan blivit tvingad till att formulera mig här på bloggen. Att jag faktiskt har fått möjlighet att öva här. Jag slås om och om igen av vilken ynnest det är att få uppleva det här, att vi är så många som tillsammans jobbar för att nå ett mål. Boken är redan insåld till bokhandlarna. Nu drar vi de sista stråna till stacken, gör lanseringsplaner och förbereder för fest.

Så, sköna maj välkommen…

Låt oss prata marknadsföring. Igen.

Veronica Almer press1

Foto: Jakob Almer 

Ni på Debutantbloggen fick lära känna mig precis när min bok släpptes och därför får ni inte läsa så mycket om det pressande redigeringsarbetet som förekommer efter att kontraktet är påskrivet. Istället har det blivit en hel del inlägg om vad som händer efter boksläppet. Det tillhör debutantåret också, onekligen, och jag upplever att ni verkar uppskatta mina marknadsföringsinlägg, så varför inte. Dags att presentera vad jag har gjort marknadsföringsmässigt sedan boksläpp och utvärderat vad som har, och inte har, fungerat.

  •  Nyttja den närmsta cirkeln. Man ska inte underskatta hur många böcker en familjemedlem kan sälja. Både min man och bror axlade en försäljarroll på sina respektive jobb. För att krydda upp det gjorde jag det till en tävling i min familj. Den som lyckades sälja flest böcker skulle få en present. Min man sålde 28 och min bror 20. Det var helt otroligt egentligen. Jag är så tacksam för den hjälpen.
  • Boksigneringar i butiker. Jag har fått blandat resultat och har blandade känslor inför det (som ni vet). Men den erfarenhet jag har är att det är bättre att rikta sig till större matbutiker som har en bokavdelning. Tipset är också att fråga om de vill ha kvar några böcker. Jag har redan varit och fyllt på böcker på några ställen. Ibland använder jag mig av kommissionsavtal och ibland köper de in böckerna. Och tipset är att vara trevlig mot exakt ALLA, även de som inte är den tänkta målgruppen. Jag skulle säga att jag säljer 50 % till män som ger bort till sina respektive och sina döttrar eller köper den för sin egen del. 30 % till yngre kvinnor och 15 % till den äldre kvinnliga generationen. 5 % till den manliga butikspersonalen, lite oväntat. När jag först började med signeringar tänkte jag att bokläsande yngre kvinnor skulle vara den främsta kunden men det är svårare att sälja till dessa för de har ofta redan så oerhört många böcker hemma som de vill läsa.
  • Kontakta biblioteken för förfrågan om författarsamtal. Jag kommer senare i vår besöka biblioteket i byn där jag växte upp. Det kommer bli så kul, det biblioteket betyder mycket för mig. Notera, det var många bibliotek som inte var intresserad av en debutant och inte ens besvarade mailen.
  • Kontakta lokaltidningar. Jag hörde av mig till alla de tidningar som berörde mig och min bok. Jag hamnade på förstasidan i en tidning där jag bor och jag vet inte om det är det som har gjort att jag även säljer bra med böcker i den lokala matbutiken.
  • Skicka recensionsexemplar. Det tipsar de flesta om och det är en jättebra idé, men självklart också läskigt. Alla dessa bokbloggare är vana läsare så det gäller att boken lyckas fånga deras uppmärksamhet. Men var medveten om att det inte är alla som ber om ett recensionsexemplar som sedan recenserar boken och även om de gör det så kan det dröja för att de har en lång lista med böcker att läsa innan de når din. Bokbloggare är populära, så var tacksam om de vill läsa just din bok.
  • Gör samarbete med andra bloggare/influencers. I och med min bok har lite One Direction feeling sökte jag upp bloggare som har gillat/gillar bandet. Läsarna på den sidan fick dessutom en rabattkod som de kunde använda sig av när de beställde boken. Det genererade en del försäljning.
  • Delta på bokmässor. Jag var på SmåLit och det gav blandat resultat. Sålde bra i Jönköping medan det nästan inte var några besökare alls i Värnamo. Tänk på att resan till de olika evenemangen kostar och likaså att få ställa ut. Det gäller att du i slutändan går plus för att det ekonomiskt ska vara värt att delta. Men självklart är det också en kul grej och ett mycket trevligt sätt att nätverka vilket inte går att mäta i pengar.
  • Samarbeten med företag som inte säljer böcker. Har lite andra grejer på gång där jag har tänkt utifrån boken och var den utspelar sig och kontaktat olika företag för samarbete. Kan snart dela med mig av hur ett sådant samarbete kan se ut.

Det bästa rådet jag kan ge; lär dig att få ett nej. Det är ungefär 80% nej och 20% ja. Fast man måste börja någonstans och de 20 % är helt klart bättre än inget. Så tänk utanför ramarna, för det jag har märkt är att de ”vanliga tipsen” är just vanliga, alla gör det. Det innebär enorm konkurrens, medan de gånger jag har tänkt utanför ramen så har jag lyckats betydligt bättre. Så tveka inte att fråga dig fram och testa nya saker. För som jag har påpekat tidigare; syns du inte finns du inte. Lycka till!

lokaltidningen

 

 

Mars står för Marsnadsföring

DSC03878 ret

Foto: Jakob Almer

Det är mars och jag vet inte riktigt vart februari tog vägen. Det var som att hela månaden slukades upp av sjukdom och signeringar. Jag är tacksam för att lämna den bakom mig och istället fokusera på vad mars har att erbjuda.

Just nu befinner jag mig mellan två böcker. Min debutroman är släppt, men vad händer sedan? Jag har i tidigare inlägg nämnt att jag lägger mycket tid på marknadsföring. Detta för att boken inte ska drunkna i uppsjön av alla böcker som släpps. Det är svårt, det kan jag medge. Om jag ska vara helt ärlig spenderar jag främst denna ”marknadsföringstid”  på google. På jakt efter svar på hur man faktiskt gör för att lyckas med sin marknadsföring. Jag har gjort allt det ”traditionella”; mailat lokaltidningar, missbrukat sociala medier, delat ut recensionsexemplar, använt min son som bokmodell 😉 haft releasefest och toppat det med butikssigneringar. Jag vet inte hur många jag har mailbombat för att tipsa om min bok. Men sedan då? Vad gör man efter det? Det är där jag står just nu och då jag aldrig har gjort något liknande innan så innebär denna situation en hel del huvudbry. Ingen som känner för att köpa 1000 böcker, så på rak arm? Man kan ha mycket kul med 1000 böcker, bygga ett bord eller nåt. Haha, jag skojar bara. Men annars maila mig 😉 Tillägg: jag har ju sålt en del sedan de lastade av pallen med böcker så tyvärr är det inte riktigt 1000 men det räcker nog till ett litet bord ändå.

Marknadsföring är onekligen nytt för mig, vilket är både skrämmande och spännande men hur nyanserat det än är så saknar jag att skriva. Så otroligt mycket! Att kunna få hänga med karaktärer och fantiserar ihop världar fyllda med kärlek. Dock kan jag inte riktigt börja på ett nytt projekt ännu. Jag har nämligen redan skrivit ”klart” mitt andra manus som just nu befinner sig hos ett förlag som är intresserade och snart ska fatta ett beslut om det. Så Sunt förnuft, vilt hjärta + mitt andra manus som letar förlag och på det slänga in ett tredje i mixen, jag tror inte det blir särskilt bra. Det blir en sak för mycket. Så skrivandet får avvakta.

Ifall januari var överväldigande spännande med bokreleasen har februari varit intensiv men samtidigt långsam. Jag sköts iväg där i början och nu är jag mitt i luften. Mitt emellan. Jag vill därför gärna mellanlanda i något tryggt i mars, kanske pausa med googlandet. Och jag hoppas verkligen också att mars kommer innebära att mitt andra manus får ett förlagshem. Håller tummarna!

Vad har ni för förhoppningar för mars? Har ni planerat in någon skrivtid?

IMG_0114.jpg

Här sitter jag och jobbar hårt… detta kallas även produktplacering, en av alla mina marknadsföringsstrategier 😉 

En lördag som gav blodad tand

christina3

Fotograf: Jonas Schiller

Sitter här med en hjärna som är ofantligt trött efter en riktigt rolig bokmässa i lördags.  Som jag berättat innan så är jag ju otroligt introvert vilket innebär att det tar otroligt mycket kraft/energi från mig att vara i stora sociala sammanhang där jag måste vara just social och framåt.

Extroverta personer får istället energi av detta och jag kan ärligt säga att jag ibland önskar att jag kunde vara extrovert istället 🙂

Men tillbaka till mässan 😉 Det var en ny och mycket rolig erfarenhet att vara med som utställare på en bokmässa (jag har ju varit med på Bokmässan i GBG men då var det ju förlaget som roddade allt och jag bara dök upp).
Förväntningarna var höga och efter en seg start så blev det ändå helt okej måste jag säga. Jag sålde hyfsat med böcker, flera var framme och läste och kände på dem, några skulle gå hem och lyssna på den hos Storytel eller Nextory och andra ville bara prata lite skrivande eller säga hej.

Även om jag just nu är helt slutkörd så har jag fått blodad tand och till våren så har jag satt upp som mål att komma ut lite mer på signeringar, författarframträdanden osv. För ag tycker ju att det är hemskt roligt att få prata om skrivandet och mina böcker och jag kan inte hjälpa att blicka lite framåt, till när (ja jag skriver när och inte om eftersom jag gett mig tusan på att jag ska lyckas) man blir kontaktad och tillfrågad (och inte behöver jaga dem själv) av bokmässor, bokhandlare och bibliotek och de vill att man ska komma dit och prata om sitt skrivande.

Jag längtar.

Men tills jag kommit dit i min författarkarriär så får jag fortsätta att ta första steget och hoppas på att så många som möjligt nappar 🙂

Brukar ni gå på bokmässor? Även de lite mindre?
Om ja, varför går ni dit?

20171202_085006

Romance bordet på mässan 🙂 Jag delade plats tillsammans med Sofia Fritzson och Sara Dalengren.

20171202_085109

Min fina bok ❤ Några inslagna för att locka till att köpa julklappar 🙂

20171202_130146

Givetvis passade jag på att lyssna på Simona Ahrnstedt som var där och pratade om sitt skrivande, romance, kvinnohat och sin nya bok.

Listornas återkomst

christina3

Fotograf: Jonas Schiller

Just nu är det mycket att hålla reda på.

Det är redigeringen av Brutna små Regler och alla idéer på förändringar och förbättringar som ploppar upp i tid och otid. Det är förberedelserna inför mässan på lördag och bokningar av signeringar och fler mässor + allt som ska fixas inför familjens resa om en vecka.

Så mina listor är tillbaka.

De bringar ordning i kaoset och får mig att slappna av.

Sen är det ju en otrolig tillfredställelse att kunna bocka av sak efter sak också 🙂

Bokmässan på lördag (Linköpings bok- och berättarmässa) är den första stora grejen jag gör med min bok där mitt förlag inte är med i bakgrunden och håller i trådarna så det är lite nervöst.

Kommer jag att ha tillräckligt med böcker med mig?
Vad behöver jag ha med mig förutom böcker?
Hur är lättast att ta betalt?
Tänk om jag inte säljer en endaste bok?
Vad ska jag ha på mig?

Okej, den sista skulle jag haft ångest för oavsett om mitt förlag höll i trådarna eller inte 🙂 Ständigt denna ångest för vad man ska ha på sig. Jag kan inte förstå det. Det är som att när man ska iväg på sådana här saker så ekar garderoben tom för att alla andra dagar vara så överfull att man knappt kan stänga dörren. Vad beror det på?

Även om nervositeten finns där så tycker jag att det ska bli fantastiskt roligt och efter att ha varit instängd i redigeringsbubblan i några veckor ska det bli kul att få komma ut och träffa läsare och andra författare.
Det har ju tyvärr inte blivit så många signeringar under sommaren och hösten eftersom min rygg beslutade sig för att gå sönder (diskbråck), men nu är jag på G. Och nu ska vi ut på äventyr, min bok och jag. Så många vi bara kan hitta 🙂

Och på detta äventyr åker jag som tur är inte ensam utan jag har med mig två författarkollegor som jag kan bolla mina funderingar med och som hjälper mig att fylla på listan över saker jag inte får glömma att ta med eller som ska fixas innan.

Som det jag ska göra idag.

Slå in några av böckerna som paket.
Perfekta att lägga under julgranen 🙂

Jag älskar att göra paket. Så jag har laddat upp med en rad olika inslagspapper, rosetter, lappar och snören.
Jag har redan på förhand bestämt hur många böcker jag ska slå in, annars finns risken att jag inte slutar förens alla är inslagna 🙂 och alla kanske inte vill ha inslagna böcker 🙂

Ja, jag är en pyssel missbrukare och måste ha tydliga gränser annars kan det sluta hur som helst. Glitter och snören och rosetter överallt.

Men för att inte helt tappa tråden i det här inlägget (som sagt, mitt fokus är inte på topp just nu) så tillbaka till listorna. Jag älskar verkligen mina listor när livet är lite rörigt och min fokusering inte alltid är så bra. De får mig alltid att göra det som jag måste.

Jag är en listmänniska helt enkelt.

 

Gästblogg: Andrea Svanbäck

Förlaget-Andrea-Svanbäck-500-Square-400x400

Den svenska tröskeln

Kan du inte skriva om hur man marknadsför finlandssvenska böcker i Sverige? Så löd uppmaningen. Men att skriva om marknadsföring i konkreta termer är svårt. Det finns inga standardsvar, inget universalrecept att gå efter. I stället hävdar jag att varje bok och författare är exklusiv på sitt alldeles eget sätt och ska lyftas fram därefter. Men för att kasta fram några allmänna tankar:

Länge har det sagts att finlandssvensk litteratur sällan kan bära sig ekonomiskt, att det är programförklaringar och konstgjord andning hela vägen upp till Kulturfondens kontor. Själv skrev jag för några år sedan då jag jobbade som journalist en artikel om just den finlandssvenska litteraturens ställning i Sverige med rubriken ”Den höga svenska tröskeln” – vilket säger en del om utgångsläget.

Samtidigt upplever jag att vi just nu är fler än någonsin som försöker visa på motsatsen: att den svenskspråkiga litteraturen lever och frodas, att en bred flora texter och aktörer verkligen vill ge Sverige mer insyn i dess östra grannland.

Efter att finlandssvenskar späkt sig kulturellt i åratal tycks många av oss istället vilja bevisa att vi är mer än fondmaffia och kulturarv. Feminism, rasism, sexualitet och arbetsliv är dagsaktuella teman i den finlandssvenska litteraturen. Och det är riktigt bra, så pass att vi istället för att snegla på Sverige kan ana en ny attityd: Det är dags för Sverige att snegla på oss!

Att skriva böcker i ett mikroklimat som Svenskfinland innebär att det finns plats för ovanliga texter. Bokmarknaden här är varken lika konkurrensutsatt eller personfixerad som den rikssvenska.

Men ännu viktigare är kanske förändringen av den litterära offentlighet som allt oftare flyttat ut på internet. Medan finlandssvenskar ännu för tjugo år sedan var tvungen att prenumerera på pappersversionen av Dagens Nyheter för att kunna läsa rikssvenska bokrecensioner gör sociala medier idag det betydligt lättare att ta del av varandras offentligheter. Tack vare bloggar, poddar, Facebook, Twitter, Instagram och Snapchat behöver vi inte längre befinna oss på samma fysiska plats för att delta i litterära samtal. Att på detta sätt följa böckernas verkligheter i realtid tror jag är livsviktigt för att finlandssvensk litteratur ska hitta läsare i Sverige.

Genom relevans och närvaro kommer vi varandra närmare. Precis som med vänner gäller det sedan att upprätthålla de litterära kontakterna. Att förlägga och ge ut böcker är att jobba med människor. När det gäller den finlandssvenska litteraturens status i Sverige tror jag därför att webben är en suverän möjlighet till mer synlighet och fler bokvänner.

Några tips för dig som vill läsa mer finlandssvenskt:

  1. Podcasten Hietanen & Henrikson diskuterar ofta finlandssvensk litteratur.
  2. Bokklubbarna Århundradets bokklubb och Åbokklubben läser, tipsar och är aktiva bland annat på Instagram.
  3. Bloggar som Litterarum, Bokbabbel och Blejk, Fejt & Fab skriver skriver ofta om finlandssvenska böcker.
  4. Bland annat Yle Kultur, Hbl Kultur och Lysmasken recenserar fortlöpande finlandssvensk litteratur.

Andrea Svanbäck är marknadsföringschef på finlandssvenska Förlaget.

Fem sätt att marknadsföra sin bok

forlaget_michaela_von_kugelgen_2017_webres-001

Foto: Niklas Sandström.

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg om fem sätt som läsare kan hjälpa en författare. Nu tänkte jag skriva om fem sätt författaren själv kan göra för att marknadsföra sin bok.

För det första måste jag ju skriva att jag förstår att alla inte känner sig bekväma med marknadsföring – men jag lovar att det ger resultat. Att synas och höras hjälper verkligen till när en försöker sälja böcker. Och att sälja böcker är väl vad de flesta vill göra, eller hur? Sen finns det ju ungefär en miljon olika sätt att marknadsföra, men här kommer några grejer som jag själv gjort och märkt att har gett effekt.

1. Börja i tid
För tre (!!) år sedan outade jag på min egen blogg att jag skrev på ett romanmanus och att jag skulle skicka in det till förlag. Jag berättade sen öppet om att bli refuserad, om redigeringen och allt annat som har haft med processen att göra. Det här har lett till att många följt min skrivarresa i flera år och verkligen väntat på boken fastän jag ”bara” är debutant. Så många har frågat mig ”när kommer din bok?”.

2. Utnyttja sociala medier
En blogg, ett aktivt Instagramkonto eller Twitter kan bära långt – men hitta de sociala medier som du själv trivs med. Speciellt på Instagram finns en hel del bokbloggare och bokälskare, leta efter intressanta via hashtaggar. Börja följa andra medan du själv uppdaterar ditt konto med din process, om böcker du läser – ja vad du egentligen vill. Sociala medier är en guldgruva för dig att hitta läsare som kanske annars inte hade hittat din bok. Och det bästa? Det är mer eller mindre gratis!

3. Hitta din målgrupp
Via olika (ofta slutna) forum på Facebook kan du hitta exakt rätt målgrupp för din bok. Har du skrivit en roman om småbarnsliv? Skriv ett inlägg om det i en föräldragrupp. Har du skrivit en deckare där någon från ett jaktlag blir mördad? Garanterat finns det fb-grupper för folk som jagar och som kan vara intresserade. Är du från en liten ort, finns det en fb-grupp? Utnyttja det. Själv undviker jag ändå att bli för reklamig, fundera på hur du vill formulera dig. Du vill väcka intresse utan att bara komma in och sälja. Försök kroka med vad som gör din bok intressant för personerna i just den gruppen. Ett bra sätt är att delta i diskussioner och inte bara ”sälja”.

4. Nätverka
Under alla år som jag bloggat om mitt skrivande har jag också samtidigt nätverkat med andra författare och aspirerande författare. Av dem har jag fått stöd och tips, men utöver det är det en otroligt fin gemenskap där många gärna lyfter fram andra. Så våga ta kontakt med andra som skriver, hitta gemensamma beröringspunkter och börja bygga upp ett nätverk av personer som gärna lyfter dig och din bok sen när det är dags. Men obs – var genuin, att falskt fiska efter vänner funkar inte.

5. Våga ta plats & var stolt
Många gånger har jag funderat på om jag verkligen ska orka skriva ett inlägg till på Facebook/Instagram/bloggen – alla har väl tröttnat på mig och min jävla bok vid det här laget?! Varje gång som jag sen ändå skriver ett inlägg märker jag att det inte alls är så. En författare måste våga vara stolt över sin egen bok och våga prata om den. Visst gör förlagen mycket, men att själv synas och prata om det ger en annan effekt. Jag lovar. Känner du dig obekväm med att dela på din privata profil kan du skapa en författarsida på Facebook. Då följer de vänner och bekanta dig som verkligen vill följa med. Ofta är det överraskande många. Själv är jag överväldigad av all kärlek och alla hejarop jag fått under min process.

Har du fler tips och idéer? Som jag skrev finns det ju miljontals, men här är några som jag själv märkt att funkat för mig och också inspirerat under processens gång.

Att kombinera två yrken

I månadens nummer av tidningen Karriär, som går ut till alla Jusekmedlemmar, är jag intervjuad på temat att kombinera två yrken – jurist och deckarförfattare. I artikeln beskrivs bl.a. hur jag under våren varit tjänstledig varannan månad för att skriva. Ett upplägg jag valt och som för mig har fungerat bra. Det har möjliggjort att hålla kontakten med min arbetsplats under tiden jag varit borta och därför också kunna prestera fullt ut när jag kommit tillbaka. Perioderna av tjänstledighet däremellan har gett mig chansen att skriva utan stopp.

Men kan man vara tjänstledig hur som helst undrar du kanske nu? Jag har förmånen att ha en oerhört bra arbetsgivare som satsar långsiktigt och den formella grunden för min tjänstledighet har varit studier. Under tiden jag skrivit manus har jag också gått en godkänd manusbearbetningskurs som motsvarar heltidsstudier i nedlagd tid. Det är där min bok har formats och tröskats. Många arbetsgivare godtar tjänstledighet för studier av det slaget. En seriös utbildningsarrangör skriver ett kursintyg till arbetsgivaren där innehållet framgår om du funderar på denna lösning. Lösningen ger dessutom oftast möjlighet att planera tjänstledigheten och studierna så att det passar i tid både för egen del och för arbetsgivaren. Det är vad jag gjorde.

Manusbearbetningskursen var helt avgörande för boken. Jag hade aldrig fixat att skriva den utan en piska för att hålla tempot och den ovärderliga feedbacken på texterna. Min lärare, vars synpunkter jag värdesätter högt, kommer för övrigt att gästa Debutantbloggen inom kort och ge tips och råd.

Efter våren kan jag konstatera följande. Det finns jättemycket i mitt juristjobb som jag haft nytta av i arbetet som författare. I synnerhet när det gäller noggrannhet, struktur och inställningen till research. Jag har haft många roller som samordnare och projektledare och manusproduktion för mig har stora likheter med hur jag i andra sammanhang planerar och lägger upp ett projekt med leveranser och delmål. Om någon frågade min förläggare misstänker jag starkt att hon skulle beskriva mig som i och för sig lite galen men helt anal. Jag missar inte en deadline och ser helst att allt följer tidsplanen. Däremot är min ryggsäck efter femton år med rättsliga frågor att jag alltid måste ha både hängslen och livrem. ”Lägg till frasen ‘såvitt vi vet’, ‘i allt väsentligt’, ‘vid en sammantagen bedömning'” – ni fattar. Otroligt hämmande.

Som författare har jag lärt mig mycket om språkanvändning, gestaltning, analys men framförallt mer om mig själv. Jag kan pitcha en idé, jag kan oförberedd ställa mig på en scen och prata inför massor av människor jag inte känner, jag kan jättemycket om marknadsföring och jag har ett jävla driv. Jag vågar delge mina tankar utan att ha en aning om hur de kommer att tas emot och jag kan hitta på! Varje dag har jag som författare gjort något som jag aldrig testat tidigare och som juristen i mig egentligen är absolut livrädd inför. Kanske är detta den viktigaste lärdomen som jag tar med mig tillbaka efter sommaren – modet författarskapet innebär. Och jag tror att det är något som jag kommer att ha nytta av under resten av mitt yrkesliv även som jurist.

Fem sätt att hjälpa en författare

forlaget_michaela_von_kugelgen_2017_webres-001

Foto: Niklas Sandström.

Det finns massvis med bra böcker där ute men alla författare har inget stort marknadsförinsgmaskineri i ryggen och då kan en som läsare hjälpa författaren. I det här inlägget listar jag fem tips för hur du kan hjälpa din favoritförfattare.

1. Köp boken
Det här är så klart det mest självklara sättet att hjälpa en författare. Köp boken – till dig själv, till vänner, till släktingar. Till alla som kunde tänkas gilla den. Finns boken inte just i din bokaffär kan du fråga om de kan beställa in några exemplar.

2. Låna boken på bibliotek
Har du inte råd att köpa boken kan du låna den på biblioteket. För varje utlåning får författaren en biblioteksersättning. Finns inte boken på ditt bibliotek? Be dem att beställa in boken!

3. Prata och skriv om boken 
Berätta om en bra bok för alla som kan tänkas vara intresserade. Själv älskar jag när någon rekommenderar en bok för mig, det känns ju som en personlig gåva! Glöm inte heller hur värdefulla sociala medier är: ladda upp en bild på Instagram eller Facebook, skriv ett blogginlägg. Varje inlägg om boken på sociala medier är värdefullt!

4. Följ och gilla författaren på sociala medier
Följ författarens Facebooksida och Instagram och gilla gärna uppdateringarna – så syns de för fler människor i flödet och ploppar också upp för dem som inte annars skulle se inläggen. En gillning kan kännas som en värdelös grej, men jag lovar att varje gillning är betydelsefull och genererar mer synlighet.

5. Skriv en recension
Har du läst boken och gillat den? Skriv gärna en recension på GoodReads, Adlibris och dylika sajter. Många läser recensioner innan de bestämmer sig för att läsa en bok. Men obs! Kom ihåg att skriva ut en spoilervarning om du avslöjar vad som händer i berättelsen.

Har du fler bra tips på lager? Dela gärna med dig i kommentarsfältet! Och om du vill följa mig och på det sättet hjälpa mig så finns jag på Facebook, Instagram och GoodReads. Riktigt snart går det också att köpa min bok, den här veckan ska den nämligen blir klar. Iih!

Bubbel, mingel & pastellfärgade Macarons

20170505_145250

När jag bestämmer mig för att jag vill ha eller göra något på ett särskilt sätt så har jag väldigt svårt för att släppa det vilket ibland kan bli väldigt frustrerande … och kostsamt 🙂

Jag pratar om Macarons.

De där små söta kakorna som ser så enkla ut att baka men som är rena döden för ens nerver. Det hela började med att jag ville ha ett färgtema på releasefesten som matchande bokens omslag. Därför föll valet ganska enkelt på pastellfärger. Nästa fråga var vad som gick att baka som man kunde färga i pastellfärger? Jo, mini cupcakes och macarons. Och när jag som sagt väl bestämt mig för något så är det det jag ska ha. Trots att jag aldrig bakat macarons tidigare.

Ni har ingen aning om hur mycket jag har svurit över dessa macarons.

Eller hur många omgångar med kakor som jag fått slänga då de spruckit eller inte rest sig som de ska.
Mina barn har dock varit överlyckliga här hemma för de har fått äta kraschade macarons tills det stått dem ut genom öronen 🙂

Varför allt detta prat om macarons undrar ni säkert? Jo, i lördags var det nämligen dags för releasefesten för Hemligheter små och på kakfaten fanns faktiskt pastellfärgade macarons. Bakade av mig. (Reservplanen var att köpa)

Skärmavbild 2017-05-14 kl. 11.42.18

Bild lånad av @romanceeverafter på Instagram. Ett Instagramkonto för alla som älskar romance!

Det blev en mysig och intim releasefest med familj, vänner och bekanta. Hann till och med prata romance, skrivande och böcker tillsammans med de härliga författarkollegerna Sara, Sofia och Nina.
Jag är supernöjd med hur det hela blev och ser redan fram emot nästa gång jag får ha releasefest. Om inte allt för länge hoppas jag 🙂

Skärmavbild 2017-05-14 kl. 11.41.40

Bild lånad av Nina (@ordetarditt på Instagram)

På bilden ser ni en mycket stolt författare som fick signera en hel del böcker 🙂 Något som är en hel vetskap i sig. Jag menar, vad ska man skriva egentligen? Nu blev det lite personliga hälsningar blandat med en standard som jag varierade lite 🙂 Måste nog öva lite mer på det här med signeringar om jag ska ge mig ut på vägarna i sommar!

Något som jag lovade mig själv efter min egen releasefest är att försöka gå på fler releasefester. För det är så roligt att träffa likasinnade, att få prata skrivande med andra som förstår vad man går igenom. Så det är något jag vill tipsa om; att gå på releasefester, även om du inte känner någon annan så har ni ett gemensamt intresse; skrivandet.

20170513_172706

De fina blommorna och presenterna som jag fick ❤

Under sommaren tänkte jag försöka skriva lite mer om genren romance här på bloggen och undrar därför om det finns något särskilt ni vill att jag ska skriva om? Något ni alltid funderat över när det gäller romance genren? Lämna en kommentar eller skicka ett mejl med era frågor.

Hög på skrivandet

20170505_145250

Fotograf: Jonas Schiller

Jag har fått uppleva en hel del nya första gången saker veckan som gått och det är så roligt. Jag går konstant runt med ett leende på läpparna känns det som. Jag är hög på min egen bok och på skrivandet. Bästa känslan någonsin!

I tisdags, den 2 maj, släpptes Hemligheter små. 1 ½ vecka innan det datum som jag fått av förlaget, så det blev verkligen en överraskning när min ena lillasyster skickade en bild på min fina bok i Harlequin hyllan hos Ica Maxi Karlstad. En mycket trevlig överraskning måste jag säga då jag inte hann stressa upp mig överhuvudtaget utan plötsligt så fanns den bara där. En ganska befriande känsla om jag ska vara ärlig. Och skräckinjagande.

Ja, jag erkänner min första tanke var: Vad har jag gjort?

Sen utbyttes den snabbt mot tanken: Fasen vad grym jag är som gjort detta!

Det dröjde inte länge innan den första recensionen dök upp och så satt jag där med hjärtat i halsgropen och försökte läsa orden som stod skrivna.
Det var min ena lillasyster som även denna gång gjorde mig uppmärksam på detta. Någon annan än jag och de på förlaget hade läst min bok och dessutom tyckt om den!
Om jag inte haft öron skulle antagligen mitt leende ha gått hela vägen runt, eller i alla fall fått käken att hoppa ur led.

Känslan går inte riktigt att beskriva men jag kan säga som så att det är en ganska märklig känsla. Att få det man slitit med i så många månader utvärderat och analyserat. Ändå är det en av sakerna man hoppas på som författare, att folk ska läsa ens bok och tala om för andra vad de tyckte om den. Sen om det görs via bloggar, på Instagram eller mun till mun spelar ingen roll. Även om det är en skum känsla så är jag så tacksam för de som tar sig tid att läsa min bok och delar med sig av vad de tyckte om den.

Två till recensioner har trillat in sedan den första och jag lagrar alla de fina orden som jag fått hittills. Sparar dem tills jag behöver påminna mig själv om att jag visst kan skriva, för det kommer att komma sådana stunder. Det är den känslomässiga bergochdalbanan i att vara en skrivande person.

Men denna vecka har jag som sagt varit hög, på skrivande. Jag har redigerat manus två och det känns så sjukt bra. Som att den har potential att bli snäppet bättre än Hemligheter små om jag bara kan knyta ihop alla trådar. Jag märker hur mycket jag har utvecklats sedan jag satt och slet med Hemligheter små. Hur jag kan se och uppfatta saker i texten som behöver åtgärdas på ett helt annat sätt nu. Att jag ifrågasätter mig själv och texten utan att blanda in mina personliga känslor i det hela. Jag hoppas att förlaget också ska se detta när det får läsa manuset.

Denna vecka kommer jag att spendera med att fortsätta redigera manus två, som går under namnet Brutna små regler samt förbereda inför releasefesten som äger rum på lördag. Dessutom så fortsätter jag med min marknadsföringsstrategi; att göra en sak om dagen för min bok.

Det blev ett lite svamligt inlägg idag men ni får stå ut med det för själv är jag just nu lite all over the place 🙂

Vill bara avsluta detta inlägg med att säga tack.
Tack för att ni hänger med mig här på Debutantbloggen och läser mina inlägg, även de svamliga 🙂 Jag är så glad och tacksam för att jag får tillhöra denna underbara skrivargemenskap som finns där ute.

Kram från en lycklig, omtumlad och något hög författare som försöker stå stadigt på jorden ❤

IMG_2525

Min fina bok på Ica Maxi Karlstad!

Listor, listor, listor

christinas

Fotograf: Jonas Schiller

Det känns som att mitt liv består av listor just nu.

Men det är roliga listor så det gör ingenting. Och visst är det en särskild känsla som infinner sig när man kan bocka av sak efter sak på listan 🙂 Lite berusande nästan.

Och de hjälper mig att hålla ordning på allting då min hjärna är lite kaos just nu med allt som ska fixas inför den stora dagen.

En lista som inte minskar utan snarare ökar för varje dag är den som har överskriften Releasefest. Den fylls på med saker som vad jag ska bjuda på, dekorationer, att inte glömma att beställa böcker från förlaget osv.

13 maj är det dags.

Hemligheter små släpps i butik den 11 maj, vilket är en torsdag, och jag visste att jag ville ha releasefesten i anknytning till det men att det behövde ligga på en helg så att familj och vänner kan närvara. Vet att många författare lägger sina releasefester på vardagar men jag väljer att gå en annan väg 🙂 Min väg.

För det mesta ser jag fram emot releasefesten men ibland smyger sig ångesten fram och jag börjar fundera på om det verkligen är okej att jag gör så mycket väsen över boksläppet? Men sen sträcker jag på mig och tänker att visst tusan ska jag göra mycket väsen, för vem annars ska göra det om inte jag?
Jag menar, jag har skrivit en bok och tagit mig genom nålsögat och om lite mer än fem veckor så finns den tillgänglig för alla att läsa. Det om något är en bedrift värdig att firas, eller hur?

Självklart är ni läsare av Debutantbloggen inbjudna 🙂 Det ligger uppe som ett evenemang på Faceboook och där kan ni läsa mer om var och när. Har man inte Facebook så kan man mejla mig istället.

Har ni varit på releasefester? Haft egna?
Vad var det som gjorde dem bra?
Några tips på fallgropar man ska undvika?

Låt oss prata marknadsföring: del 1

christinas

Fotograf: Jonas Schiller

Den senaste veckan har jag funderat mycket på det här med marknadsföringen av Hemligheter små. Jag har skrivit ner tankar och idéer på hur och vad jag kan göra för att nå ut med min lilla bok, så att folk får upp ögonen för den.

Hemligheter små ges ut i Silk serien som är en del av HarperCollins Nordics massmarknads sida, dvs. Harlequin böckerna man ser i dagligvaruhandeln. Detta gör att jag inte har en PR avdelning bakom mig utan jag kommer att få sköta all marknadsföring själv. En av fördelarna med att ges ut i Silk serien är att Hemligheter små kommer att skickas ut till alla som prenumererar på Silk, så redan där har jag ett antal läsare inom rätt målgrupp som förhoppningsvis kommer att läsa och tycka om Hemligheter små. Kanske till och med rekommendera den till andra. För det är ju det man vill uppnå, att folk pratar och rekommenderar ens bok.

Men hur når man dit då? Hur når man ut genom bruset?

Det är frågan jag ställt mig själv ett antal gånger sedan jag började skriva. Och om någon sitter på svaret så får ni väldigt gärna höra av er 🙂

20170319_143101

Spenderade söndagen med att planera inför den kommande marknadsföringen av Hemligheter små.

Orden: Om du inte syns, så finns du inte ligger det mycket i tror jag. I alla fall när det gäller att nå ut med sin bok och sitt författarskap i den stora konkurrensen som finns där ute. Och hur skrämmande det än är så är det något jag tagit fasta på när jag skrivit på min marknadsföringsplan. Ja, när jag känner mig obekväm med att göra något så gillar jag att planera och att vara förberedd. Nästan in i minsta detalj, lite svängrum måste finnas kvar för spontana saker.

Några av punkterna på min lista är följande:

  • Boka in så många signeringar som det går under veckorna efter boksläppet (först och främst i Västra Götaland, för att det är där jag bor och även i Värmland, för att det är där Hemligheter små utspelar sig)
  • Skicka ut pressmeddelande (kommer att göras ca 1 vecka innan boksläppet)
  • Ta kontakt med lokalradion (både i Västra Götaland och Värmland) och se om de kanske är intresserade att göra en intervju eller liknande.
  • Kontakta utvalda bokbloggare och se om de kan vara intresserade av att recensera boken.
  • Skapa en annons på Facebook, gärna redan när boken finns att bevaka hos diverse nätbokhandlare.
  • Var aktiv på sociala medier och posta sådant som är relevant för ditt författarskap och boken.
  • Var inte rädd för att prata om boken, med alla som visar minsta lilla tecken på att vara nyfiken. Var stolt över vad du åstadkommit.
  • Förbered en kort pitch om vad boken handlar om som du kan ta till när frågan vad den handlar om kommer, då slipper du stamma fram något osammanhängande och eventuellt tappa intresset hos den som frågade.
  • Var med på bokmässor.

Planen är att när Hemligheter små finns där ute på marknaden så ska jag göra något för boken varje dag. Ringa eller mejla om att boka in en signering, mejla tidningar och se om de är intresserade av att skriva något om mig och boken, ha en tävling på Instagram eller Facebook där man kan vinna min bok osv. Litet eller stort spelar ingen roll så länge som jag gör något varje dag.

Att nå ut med sin bok är som ett långdistanslopp tror jag och det gäller att hålla i hela vägen, ända tills man springer över mållinjen. Tills man får det där genombrottet. Så just nu laddar jag inför att startskottet ska gå och jag påbörjar mitt långdistanslopp. Hur det hela kommer att gå vet jag inte men jag kommer ge allt jag har, det kan jag lova. Och det kommer att komma en del 2 på detta ämne också. Jag måste ju hålla er uppdaterade om hur det går med min marknadsföringsplan.

Hur tänker ni om det här kring marknadsföring av er bok? Ser ni fram emot det eller är det mer en skräckblandad förtjusning som för mig?