Förlaget – my story

Felicia profil

När du läser det här har jag förmodligen redan gått vilse någonstans bland förlagsmontrarna. Förhoppningsvis fikar jag med någon ny skrivarbekant, blir intervjuad i montern och snubblar över en otippad favoritbok. Så jag har varit tvungen att för-inställa det här inlägget för att kunna lämna bloggen därhän i några dagar och fullständigt njuta av den totala författarbubbla som är Bokmässan (första dagen idag). Och förhoppningsvis vill du komma förbi och säga hej i Bladh by Bladhs monter B04:21 kl 15 på fredagen eller 15.30 på lördagen.

Oavsett – jag lovar dyrt och heligt att komma med en utförlig update om äventyren här nästa torsdag – under tiden hittar du uppdateringar från Bokmässan på min Facebook page och Instagram.

Men idag tänkte jag istället prata om de där som har sån makt över vår framtid. Som är i en stor förändring just nu och som jag personligen har stor respekt för: förlagen. Hur hittar man ett förlag till sin bok? Så här gick det till för mig:

För några år sedan blev jag kontaktad av en utländsk självpublicerings-tjänst (som jag väljer att inte nämna vid namn). De ville etablera sig i Sverige och hade läst min blogg Mitt namn i hyllan – och nu ville de bjuda på publiceringen om jag ville vara deras ”referens”. Eftersom jag så otroligt gärna ville bli publicerad så blev jag förstås väldigt smickrad och övervägde att tacka ja. Men som tur var så var det precis dags innan Bokmässan och jag bad att få fundera på saken. Efter det valde jag att tacka nej av främst 3 orsaker:

  • Deras monter och material på Bokmässan såg amatörmässig ut och kändes inte rätt.
  • Det verkade som om de inte ens hade läst mitt manus när det väl kom till kritan och jag ville ha ett förlag som trodde på mitt författarskap.
  • Självpublicering är en fantastisk möjlighet att ge ut sin bok, men jag insåg att det inte är rätt väg för mig. Jag vet andra som har lyckats kanon med det, men jag kom fram till att jag väldigt gärna ville ha ett kunnigt förlags stöd i ryggen.

Så jag tog mod till mig och tackade nej och fortsatte istället att skicka in till förlag. Först fick jag refusering på refusering, men några kom i alla fall med förbättringsförslag. Så jag bestämde mig för att gå en kurs i Manusbearbetning på Folkuniversitetet. Där insåg jag att mitt manus var långt ifrån färdigt och ägnade ytterligare ett halvår till att färdigställa det. Så skickade jag in igen till några utvalda förlag. När förlagsredaktören på Bladh by Bladh sträckte fram handen och sa ”Grattis, du har ett förlag” försökte jag låta lugn och professionell. Men sedan sprang jag ut på Hötorget och bara skrek. Med tårarna rinnande gick jag runt på Sveavägen och ringde vänner och bekanta och bara tjöt: ”Jag har ett förlag!” Folk måste verkligen trott att jag var galen. (Helt riktigt.)

När ”Kanske imorgon” nu finns i hyllan är jag så stolt att vara en av författarna på Bladh by Bladh. Förlaget har varit fantastiskt både vad gäller försäljning, korrektur, stöd osv och jag har härliga författarkollegor där (som Kajsa Ingemarsson, Sanna Lundell, Lotta Lewenhaupt, Deborah Ball, Anna Benson m fl).

Så jag tror att jag gjorde ett bra val där för några år sedan. Ett val som tillslut något år senare fick mig att glädjegråta på Sveavägen…

Vad har du för erfarenhet från kontakt med förlagen? Kommentera gärna.

 

(PS. Jepp, jag har en ny profilbild. Såg så arg ut på den förra tyckte jag…)

 

One down, one to go

En bokmässa avklarad. I lördags lastade jag in en termos kaffe och lite annat som kändes viktigt att ha med sig i bilen och åkte in till stan. Haha, jag har lärt mig sedan Andra Världar. Den här gången fick jag inte bara med mig böcker. Jag hade:

  • Böcker
  • Tejp
  • Duk
  • Papper
  • Pennor
  • Rollup
  • Utskrivna lappar med pris och lite citat
  • Sax
  • En Termos kaffe?
  • 4 muggar (trots att vi var tre som skulle dela bord)
  • Min mobiltelefon
  • Laddare till mobiltelefon
  • Min iZettle
  • Extra laddsladd till min iZettle
  • Glatt humör
  • Godisskål
  • Godis
  • Växel
  • Sa jag kaffe?

Vet ni vad – allt ovanstående kom till användning. Inklusive extra kaffemugg och iZettleladdsladden som jag visserligen inte själv behövde men som räddade försäljningen för en annan utställare. Jag börjar känna mig erfaren.

Fast kaffet tog slut, men det gjorde inte så mycket för min kära hustru kom med en termos till…

Jag läste en massa inlägg och fick en massa facebook-inbjudningar till event på B&B i Göteborg som började strömma in, men jag var liksom inte där. Inte än. Jag hade nog med att fokusera på den här mässan.

Men vi hade jättekul. Och så fick vi ont i fötterna. Man får det om man står upp en hel dag. Det var skönt också med en mässa där jag inte hade några programpunkter, utan bara kunde stå vid vårt fina bord hela tiden och prata med alla som kom förbi. Alltså, inget fel i att vara med i en massa saker som händer – jag tycker egentligen att det är roligare – men jag har haft oerhört mycket på jobbet på sistone, och på ConFuse hade jag t.ex. fyra programpunkter på en och samma dag. Så omväxlingen var trevlig. Fast måste jag välja pratar jag nog mer.

Trevligt också med sällskap. Vi är tre författare för förlaget som är bosatta i Östergötland, så vi delade på ett bord. På det sättet kunde vi också dela upp pratet och framförallt hade vi ju lite olika saker att erbjuda de som vågade sig fram till oss. Rekommenderas varmt att samarbeta med någon mer författare om man ska på något sånt här utan någon från förlaget.

Jag, Anna Blixt och Helena Andersson vid vårt bord på Linköpings stadsbibliotek

Jag, Anna Blixt och Helena Andersson vid vårt bord på Linköpings stadsbibliotek

Sedan kan man ”fuska” också. Man kan skicka en av deltagarna till ”utsidan” av bordet för att stå där och ströbläddra i en bok och prata lite ”därifrån”. Då vågar sig nämligen fler fram för att titta och prata… 🙂

Nu ska jag försöka styra om fokus och fundera ut hur och när jag tar mig till Göteborg. Och när jag tar mig hem. Och vad jag ska ha med mig.

Vi ses där!

Bokmässans 1-2-3

bild

Nu är det precis en vecka kvar till årets höjdpunkt, eller det som någon så fint kallade ”Ett Hultsfred för bibliotekarier” – Bokmässan i Göteborg.

Eftersom jag är frilansare och sällan, eller faktiskt aldrig, blir bjuden på firmafester längre så känns Bokmässan extra kul. I år åker jag som vanligt dit med en formgivarvän för att vara på plats alla fyra dagarna. Det här blir fjärde året jag åker dit för att mingla, läsa, förundras, förfäras, skvallra, roas, inspireras, lida (mina fötter) och leka (med ord). Men den här gången finns det en stor skillnad – den här gången finns min med bok i en förlagsmonter (B04:21)!

HÄR KOMMER NÅGRA TIPS OCH REFLEKTIONER FRÅN BOKMÄSSAN I TOPPLISTE-FORM:

Viktigast att packa ned. (Ungefär samma saker som vid en resa till New York eller någon annan stad som rymmer 100 000 invånare i samma kvarter):

  1. Sköna skor
  2. Vattenflaska
  3. Kamera

Bästa stället att få uttrycka sin beundran för sina favoritförfattare:

  1. På plan 2 efter en föreläsning de haft
  2. I förlagets monter
  3. I baren på Park

Här hittar du mig om du vill prata skrivande eller köpa ett signerat ex av ”Kanske imorgon”:

  1. På Instagram och Facebook
  2. I förlagets (Bladh by Bladh) monter B04:21
  3. I baren på Park

Det här ser jag mest fram emot under mässan:

  1. Träffa läsare, signera och bli intervjuad i förlagets monter
  2. Gå på föreläsningar och köpa signerade böcker av några favoritförfattare (Karolina Ramqvist, Sara Lövestam, Jonas Hassen Khemiri.)
  3. Fika med mina debutantkollegor IRL (vi har ännu aldrig setts alla samtidigt – men nu ska det ske!).

Några måsten utanför mässområdet för oss som älskar mat lika mycket som böcker:

  1. En räkmacka i Gothia Tower
  2. En charkbricka på Björns Bar
  3. En middag på favoritrestaurangen Spisa

Saker jag inte får glömma:

  1. Uppdatera ofta på min Instagram 
  2. Skriva inlägg från mässan för torsdagens debutantblogg
  3. Vad det var nu som var nummer 3…

Ska du också på Bokmässan? Hoppas vi ses i Göteborg!

En bokmässa kommer sällan ensam

ThomasSom alla, eller nästan alla, eller i alla fall en hel del, åtminstone av den här bloggens läsare, vet så är det Bokmässa på G. Eller i G. G som i Göteborg – om två veckor. Lite drygt två veckor när detta skrivs för att vara mer exakt.

Det skall bli jättekul! Och intensivt. Det sistnämnda är inte en förhoppning utan mer en slutsats utifrån förra årets besök – när jag var där för första gången. Då dessutom bara som besökare, men jag blev helt utmattad bara av det. I år skall jag dessutom vara där i egenskap av publicerad författare. Jag skall inte vara med i några av de officiella programpunkterna, men däremot har jag två signeringar bokade. En i förlagets monter på lördagen, och en hos SF-bokhandeln på söndagen. Nervöst? Javisst. Kul? Garanterat. Men som sagt. Det räcker egentligen med ljudnivån, folkmängden och allt spännande att titta på för att jag skall bli helt slut.

Men mer om det senare.

För innan Göteborg skall jag på en annan bokmässa. En bokmässa som är lite mindre till omfånget, men inte desto mindre trevlig. För fjärde året i rad ordnar nämligen ”Föreningen Östergötlands bokmässa” den smidigt benämnda Östergötlands bokmässa i Linköpings stadsbibliotek.

Jag har varit på de två senaste och jag har haft riktigt trevligt bägge gångerna. På ett sätt påminner det lite mer om en fantastikkongress i det att det är närmre mellan författare och läsare. Samtidigt är det mer som Bok och Bibliotek i Göteborg i att det är extremt blandat. Allt som har med litteratur och Östergötland att göra. Lite så.

Det som var lite extra kul var att jag insåg att vi var tre Östgötaförfattare på förlaget. Anna Blixt, Helena Andersson, och så jag. Vi bestämde oss efter en kort överläggning för att ställa ut tillsammans. Så på lördag, den 19:e september, kommer jag stå på Linköpings stadsbibliotek och prata om, och förhoppningsvis, sälja min lilla bok…  Men jag kommer inte stå ensam, och det känns rätt skönt. Det blir premiär för min nya roll-up också. Undrar hur det kommer att kännas. Att ha en två meter hög bild på sig själv intill? Ah well, jag kommer ju förhoppningsvis bli lätt att hitta. Lätt att undvika också kanske…

Men som sagt, den här gången ska jag vara lite mer förberedd. Jag har kortläsare. Jag har böcker – och fler är på väg. Och jag har min roll-up.

Duk! Och reklamblad. Det har jag inte. Måste hinna fixa! När?

Två bokmässepremiärer för författarjag. Två helger i rad. Det är mycket nu…

Och jag som är trött redan innan det ens börjar.

Hoppas att någon härifrån har möjlighet att titta förbi och prata lite? Det skulle kännas väldigt bra.

Men oavsett om du vill undvika mig eller träffa mig så tycker jag du skall komma till biblioteket på lördag om du har möjlighet att ta en tripp till Linköping. Det brukar vara bra nämligen!

Mitt sommarlov …

ThomasAtt skriva inom fantastikgenren har sina poänger. För även om min debutroman bara tangerar genren, och lika gärna kan ses som en historisk roman så ser jag mig själv som i första hand en ”fantastikförfattare”. Och det är något väldigt positivt i mina ögon. För genren har en fördel som kanske inte är uppenbar för de som är utanför. Det finns en väldigt tät kontakt mellan läsare och författare. Och en väldigt tät kontakt författare emellan. En stark, och sedan länge etablerad och engagerad, läsarkrets har lett till att det ordnas massor med spännande saker runt omkring. Konvent/mässor sprängfyllda med intressanta, trevliga och lärorika möten.

Och lite grann är det så att vi är på väg in i den instensivaste årstiden nu.

I juni, närmare bestämt den 13:e, ordnas bokmässan Andra världar. I år hålls den i Ljungby, förra året var den i Jönköping. Jag var där förra året som besökare, och skall i år dit igen, fast den här gången som författare. Det mysiga med Andra världar är att det inte blir så stor skillnad. Det är en bokmässa av det mindre slaget, så alla umgås med alla och det är bara allmänt trevligt.

Något som också händer i juni (25-28) är Archipelacon. Den årliga Fantasy- och SF-bokmässan på Åland. Jag ville åka förra året, men det blev av olika anledningar inte så.  Men i år skall jag dit. Lyssna på paneldebatter och föredrag, prata med allehanda litteraturintresserade, och ha det alldeles lysande i 4 dagar. Archipelacon är lite större än Andra Världar, med ett max på 800 besökare. Ett antal som snabbt fullbokades då det visade sig att de i år lyckats få en viss George R. R. Martin som hedersgäst. Det blev fullbokat så snabbt att jag som var lite sen med hotellbokningen misslyckades med att få rum på samma hotell under hela eventet. Så det blir till att flytta mitt i alltihop…

Sedan, i augusti (7-9), är det dags för Swecon – den ambulerande årliga svenska fantastikmässan. I år hålls den i min hemstad Linköping, så det får jag ju inte missa. Det blir mitt fjärde år i rad. Uppsala, Stockholm, Gävle och nu alltså Linköping. Att i år stå med på den här listan är givetvis extra kul!

Lägg på det de ”vanliga” mässorna – typ Bokmässan i Göteborg 24-27 september, och den mer lokala bokmässan i mitt hemlän: Östergötlands bokmässa den 19:e september – och kanske en signering nånstans, och eventuellt något utländskt Con – så börjar ni nog förstå hur mitt semesterplanerande fungerar. Familjesemester får klämmas in där det går.

”Varför?” undrar kanske någon.

”För att det är så otroligt kul. För att jag får en kick av att träffa människor som också verkligen älskar läsande och/eller skrivande – för gemenskapen.” Ungefär därför.

På vissa av ovanstående kommer jag att vara där i egenskap av författare, till och med sitta med i paneldebatter på några, på andra bara som ”besökare”. Oavsett vilket, ser ni mig så hoppa fram och säg hej. Det vore kul att få lite ansikten på de som läser här på bloggen.

En bok är en bok är en bok. Eller?

Just nu sitter jag och knåpar ihop låtlistor på Spotify. En låtlista för varje karaktär i Det går bara inte för att vara exakt. Tanken föddes i en taxibil på väg ut till Farsta i november förra året. Jag och min redaktör var på väg till BTJ:s bokhandel där hon skulle presentera vårens bokutgivning från förlaget och jag skulle ge en liten intervju. Man kan ju säga att marknadsföringen började redan där, i november, innan boken ens var tryckt. Visserligen var det ett ganska litet spektakel, med runt 40 bibliotekarier i publiken. Men jag om någon vet att man aldrig ska underskatta en bibliotekaries makt. Många av de roligaste uppdragen jag haft som cirkelledare och skribent har jag fått tack vare dem. Och som ungdomsboksförfattare är man mer beroende av biblioteksinköp och utlåning än vad vuxenförfattarna är. Så naturligtvis sa jag ja direkt då jag blev tillfrågad. Även om det innebar att jag måste stiga upp klockan fem på morgonen för att hinna med flyget till Stockholm. Förlaget stod för alla kostnader, allt jag behövde bidra med var mig själv. För det mesta är det ju så det funkar när det är dags att marknadsföra en bok. Du har boken och du har dig själv, gör något av det.

Men låtlistorna då? Hur kommer de in i det hela? Jo, chauffören som körde visade sig vara en trevlig herre som ställe flera intressanta frågor om bokutgivning när han upptäckte att han hade en bokredaktör och en författare i bilen. Bland annat började vi prata om vad som händer nu när allt mer av bokutgivningen blivit digital. Pappersböcker är inte lika heliga längre, och det finns andra sätt för en författare att synas än i dagspressen. Efter att vi stigit ur taxin fortsatte jag och min redaktör att prata, bland annat om vad man skulle kunna göra med min bok. Det är där låtlistorna kom in. Musik är viktigt för de flesta av karaktärerna i boken och medan jag skrev den lyssnade jag ofta på deras favoritmusik. Tack vare sociala medier är det nu superlätt att sprida detta vidare till andra. Jag lägger bara upp listan på bloggen, och vips kan alla andra också lyssna.

dsc00629

Boken finns i bokhandeln. Extramaterialet finns på bloggen

För marknadsföringen behöver inte längre innebära enbart boken plus författaren. Det kan vara boken plus författaren plus låtlistorna plus något annat. DVD marknadsförs med hjälp av extramaterial. Låtlistorna blir på sätt och vis min boks extramaterial. Något som ger läsaren något mer att ägna sig åt, efter att själva boken är utläst. Jag tror att det passar väldigt bra till just ungdomsböcker som riktar sig till en publik som är vana vid att söka på nätet. En annan sak som jag funderat på att göra är att skriva några mininoveller om karaktärerna i Det går bara inte. Också extramaterial. Bortklippta scener, eller vad man kan kalla det. Något som gör att läsarna söker sig till min blogg och har man väl fått dit dem finns det hur många möjligheter till marknadsföring som helst. För bloggen är förstås också ett marknadsföringsverktyg. Det ska vi inte sticka under stolen med.

Numera finns det ju boktrailers också. Jag skulle gärna pröva på att göra en men mina tekniska kunskaper brister. Det får bli till en annan bok. Till bokmässan kanske jag kan komma på något annat kul att locka med. Tygkassar är en klassiker, liksom tablettaskar. I mina borde det vara saltlakrits, eftersom det är Emelies favoritgodis. Eller varför inte lakrits och hallon, det matchar bokomslaget.

Men innan vi kommer så långt ska jag ha en temakväll på Stadsbiblioteket i Halmstad (det är de där bibliotekarierna igen) där jag ska prata om hur det funkar att ge ut böcker. Det blir kanske en mer indirekt marknadsföring, eftersom det inte officiellt ska handla om Det går bara inte. Samtidigt gör det ju det, jag kan bara prata om bokutgivning ur mitt eget perspektiv. Förhoppningsvis får jag signera lite också. Precis som alla andra tar jag alla chanser jag kan få.

Samtal från bokmässan om egenutgivning

Så var det dags för andra filmen från bokmässan. Detta är ett samtal mellan mig och deckarförfattaren Lars Rambe om egenutgivning, författarens plats i bokbranschen och förlagens framtid. Det är inspelat i HOIs monter, och handlar därför självklart även en del om HOI och deras verksamhet.

Samtalet är inspelat i två delar. Tyvärr blev det något tekniskt fel under inspelningen så det saknas en minut mellan de båda filmklippen. Men förhoppningsvis får ni ett bra sammanhang ändå.

Full fart på bokmässan!

På plats i HOIs monter med min lilla bok.

Vilken dag! Jag är så trött att det bara snurrar i skallen. Men innan det är dags för sängen ska jag försöka sammanfatta dagen med några meningar. Det började bra. Jag körde av motorvägen och anlände i det stora parkeringshuset Focus runt 8:45. Det fanns fortfarande gott om P-platser. Jag hade bagaget fullt med böcker, godis, dricka, promotionmaterial, så efter att ha fått min utställarbricka försökte jag få tag i en pirra så jag kunde rulla in grejerna.

”Låna en vagn på ICA!” sa mässpersonalen. Och vem är jag att säga emot officiellt auktoriserad personal? Så med glädje i hågen gick jag ner en våning på Focus, snodde en vagn på ICA, fyllde den, och snart rullade jag med ett stort flin genom bokmässans korridorer. Efter lite plockande var allt på plats i HOIs monter och jag försökte hitta något att äta. En baguette med kyckling och curryröra fyllde magen och jag kunde med gott humör inta min plats i montern. (Och vagnen körde jag så klart tillbaka till ICA. Jag vill ju ha tillbaks min 10krona!)

Man upphör aldrig att förvånas. Jag visste inte ens att sådana här förlag existerade. Men det visar kanske bara hur insnöad jag är på mitt lilla gebit.

Jag gick runt en del och tittade på mässan. Det är verkligen ett spektakel. Det finns helt bisarrt många olika sorts utställare här. I ena sekunden passerar man förbi en av förlagsjättarnas montrar som ofta är större än en vanlig bokaffär, och i nästa stund hittar man ett litet kyffe tillägnad någon obskyr diktare. (I alla fall obskyr i min värld. Säkert jättekändis i någon annans.)

I var och varannan monter står det folk med mikrofoner och försöker fånga de förbipasserandes uppmärksamhet. Vissa lyckas riktigt bra, andra inte alls. Själv hade jag ju två miniseminarier i HOIs monter, ett om egenutgivning och ett om ”Varför fantasy är fantastiskt!” Det filmades och jag lovar att lägga ut det senare på bloggen.

Men en av dagens store angelägenheter var ju Debutantminglet! Jag och Annelie fick det stora nöjet att prata med några av alla de sköna profiler som brukar hänga här på debutantbloggen. En kul bonus var att Marcus Prifits, en av förra årets debutantbloggare, också dök upp och hedrade oss med sin närvaro.

Jag, Anneli Drewsen, Marcus Prifits och Marcus kompis Gustav. 😉

Jag och Kim M. Kimselius! Tjohoo! 🙂

Annelie Drewsen och Mathias Sundin

Här har jag den stora glädjen att få ha Malin The Writer till vänster och Sophie Trinh Johansson till höger

Det var även kul att gå runt och prata med andra förläggare. Hittade Ersatz/Coltsos monter och förundrades över de vackra omslagen. Jag tror verkligen att de har en riktigt bra affärsidé med att översätta fantastik från öst. För som Anna i montern sa: ”Det som skrivs på engelska har många redan läst. Men det är inte lika många som kan ryska.”

Anna i Ersatz monter

Sedan stötte jag på Tobias som är grundare av Man av skugga förlag. De har bland annat get ut Svenska Kulter av Anders Fager, Vem är Arvid Pekon av Karin Tidbeck och en massa sköna seriesamlingar. Efter ett mycket trevligt samtal gick jag nöjd därifrån med ett exemplar av Death Piglet!

Tobias Eliasson, förläggare på Man av skugga förlag, poserar framför en av Death Piglets geniala seriestrippar.

Mot slutet av kvällen drog jag (för säkert tredje gången) förbi SF-bokhandelns monter. Vilka sitter där om inte Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg! De har en hög med Cirkeln bredvid sig och signerar så glatt. Jättekul att få träffa Sara igen och även kul att för första gången träffa Mats i verkliga verkligheten.

Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren samt någon jomme i mitten som liksom bara flyter omkring där ...

Nu är det dags att möta John Blund. Sov gott, och Enter Sandman.

Någonstans mellan bitterheten och motivationen

Idag bjuder vi på ett extrainsatt gästinlägg av vår permanenta gästbloggare Therés Stephansdotter Björk. Hon debuterade tidigare i år med Jacks rockiga resa och arbetar nu på uppföljaren Jack och den magiska tatueringen.

Ångest. Kommer jag att vinna eller försvinna? Hur står jag pall för granithårda recensenter som alla söker sitt eget rosslande sound på sågen? Är ångest det bästa ordet för att beskriva sin debutbok? Nej, jag tror nog att lyckan kan tränga sig igenom vilken ångest som helst. Men aldrig tidigare har jag känt en sådan berg-och-dalbana av känslor som när första boken kom till liv. Men vad händer sedan?

Det pratas hela tiden om debuten. Men livet efter då? När bok nummer två ska ut. Den första blev väl mottagen, kommer jag att lyckas uppnå samma höjd med den andra? Hur når jag högre? Om den första föll i glömska, hur får jag den andra att synas? Om den första blev sågad, hur bevisar jag att jag verkligen kan?

Ska jag förväntas ha landat i mitt författarskap i min andra bok? Kanske bok två ger ångest upphöjt till två för en del. Du är inte nygift längre. Nu börjar vardagens allvar bita tag i din nacke som en utsvulten fästing. Hur svarar du? Lyckas du förvandla depp till pepp?

Andra bokens färdigställande krossade min dröm om bokmässan. Jag såg på den som mitt viktigaste steg in i branschen, på riktigt. Istället tog jag det tråkigt vuxna beslutet att stanna hemma och jobba med manus till en allt för snart stundande deadline. Och ja, viss panik uppstod när jag fick tillbaka det redaktörslästa manuset med så mycket ändringar att skärmen blödde rött. Bitterheten sticker. Men motivationen att göra så jäkla bra ifrån mig som möjligt brinner och det starkt.

Trots allt mörker i detta, att skriva bok nummer två är inget man ska försöka undvika. Kör hårt och jobba dig igenom det jobbiga. Du har varit med om det en gång. Kanske blir slutet inte lika fyllt av nyförälskelse. Men är inte en djupare kärlek ändå något att sträva efter?

Therés Stephansdotter Björk, någonstans mellan bitterheten och motivationen

Debutantmingel på bokmässan

Snart är bokmässan här och man kan riktigt känna hur spänningen stiger i litteratursverige. Men det roligaste med mässor är ju ändå att umgås och träffa människor. Därför vill vi inbjuda er alla på lite debutantbloggsmingel! Oskar och Annelie är på plats på bokmässan och vi vill jättegärna träffa så många som möjligt av våra kära läsare och gästbloggare. Kom gärna förbi och prata manus, bokutgivning eller annat som rör skrivandet! Vi bjuder på något läskande.

Tid: fredag kl 13.00-13.30

Plats: Montern tillhörande House of Independents (D03:19).

Välkomna!

Jag får ställa ut på bokmässan!

Jag kommer att ställa ut Drakhornet på bokmässan. Det känns helt knäppt men är faktiskt sant. För några veckor sedan utannonserade HOI (House of Independents) en tävling. HOI är ett förlag av egenutgivare, för egenutgivare. I december förra året släppte de ”Lyckas med bokutgivning”, en bok med tankar och tips för den som vill starta eget. Nu tänker de släppa uppföljaren.

För att få material till den nya boken ville de ha in berättelser. Och finns det ett bättre sätt att engagera folk än att ha en tävling? Priset var en plats i deras monter på bokmässan i Göteborg 22-25 sept.

Jag skrev ihop ett bidrag, och vann! Så nu åker jag och Drakhornet till bokmässan i Göteborg! Tydligen fick de in många bra bidrag, för de hade svårt att välja och valde så en vinnare till, Kristina Svensson. Stort grattis till henne! Det ska bli kul att träffa henne och alla andra förlagsmänniskor på mässan.

Jag kommer att vara på plats i HOIs monter (D03:19) under fredagen den 23:e och lördagen den 24:e. Jag kommer även att sitta på en panel under ett litet seminarium om egenutgivning på fredag kl 15:30 och dessutom hålla mitt eget seminarium om ”Varför fantasy är fantastiskt” fredag kl 17.00.

Vill ni träffa mig så är jag garanterat i montern då. Jag kommer antagligen att spendera många timmar där, men jag ska även ta chansen att gå runt och suga in hela spektaklet. Jag har ju faktiskt aldrig varit på bokmässan förut!

Jag kommer att ta med mig en kartong böcker. Dessutom har jag beställt en rollup och vässat visitkorten. Jag har ingen aning om hur det ser ut där, eller vad som kommer att hända. Men jag tänker bara dyka in i smeten och ha kul. Det är ju därför man gör det här. För att det är så otroligt roligt!

Wow, jag ska ställa ut på bokmässan! Och jag som inte ens hade tänkt åka!

Förbättra dina chanser att bli utgiven

Efter tre år fyllda av försök och fem manus har jag kommit fram till ett antal saker som kan förbättra chansen att bli utgiven. Ta till dig av det du har lust och strunta i resten.

 

För det första, välj att skriva i rätt genre. Vad är då rätt genre kanske du undrar. Ja, det är ju inte det lättaste att komma fram till, men det finns två viktiga saker att tänka på då du väljer.

A. Hur ser marknaden ut? Vissa genrer är ju ”uttjatade” och andra finns knappt representerade i Sverige. Kan du hitta en ny (läs nygammal) genre (t.ex. skräck som John Ajvinde Lindqvist) eller en genre som är stor i andra länder men som ännu inte kommit till Sverige (t.ex. romance som Simona Ahrnstedt)? Och om du absolut vill skriva i en ”uttjatad genre”, hur kan du då profilera dig så att du verkar unik? Själv har jag ju skrivit flera deckarmanus som uppenbarligen varit tillräckligt bra för att förlagen ska överväga att ge ut dem, men det har ändå inte räckt. Som okänd skribent är det mycket svårt att nå fram till publiken om du inte har något relativt nytt att bjuda på. Har du inte spelat för fotbollslandslaget, vunnit en dokusåpa eller tävlat i melodifestivalen föreslår jag därför att du håller dig borta från uttjatade genrer om ditt mål är att bli utgiven.

B. Vad har du för unika kunskaper som du kan använda i ditt skrivande? Du har säkert hört uttrycket ”gräv där du står” och det är precis vad du måste göra. Har du några specialintressen eller ett udda yrke som du kan använda dig av? Försök att profilera dig så mycket det bara går!

För det andra, välj rätt förlag att skicka dina manus till. Detta är också lättare sagt än gjort. Ett tips jag fått är att skicka manus till förlag som ger ut böcker som påminner om det jag har skrivit. Dock har jag upptäckt att detta inte alltid är särskilt lyckat då förlagen inte vill anta författare som kan konkurrera med författare de redan har.

Ett misstag jag gjorde i början var att bara skicka mina manus till större förlag eftersom jag tänkte att de antar fler debutanter än de mindre förlagen. Dock har jag upptäckt att mindre förlag verkar mer benägna att satsa på en okänd, outgiven skribent och många av de ”stora författarna” har faktiskt debuterat vid mindre förlag.

För det tredje, lägg ner tid och energi på att marknadsföra ditt manus. Det är inte förrän nu, då jag varit tvungen att skriva säljtexter till min bok, som jag insett vikten av att på ett lockande sätt beskriva vad Charlotte Hassel handlar om. Tidigare har jag bara använt mig av korta och snärtiga ”baksidetexter” som egentligen inte har sagt särskilt mycket om bokens innehåll. Det är inte lätt att skriva om sig själv eller sitt manus, men det är nödvändigt för att skapa intresse hos förlagen. Hitta inspiration genom att läsa om hur andra böcker beskrivs på förlagens hemsidor, på Adlibris eller i bokhandlarnas kataloger. Jag lovar att det är värt investeringen.

För det fjärde, försök att skapa kontakter på förlagen. Detta är verkligen inte lätt, men om en lektör eller förläggare vet vem du är tror i alla fall jag att chansen att de läser ditt manus ökar något. Mitt bästa tips är att kontakta någon på förlaget innan du skickar in ditt manus. Maila en säljtext där du beskriver ditt manus och fråga om de är intresserade av att läsa. Svarar de ”ja” vet du åtminstone att de troligtvis kommer läsa ditt alster. OBS, detta fungerar bara med vissa förlag. Bonniers och Nordstedts kommer i bästa fall bara ge dig ett standardsvar.

Andra sätt att skapa kontakter är att ”nätverka”. Lär känna branschfolk genom sociala medier, åk till bokmässan och gå på releasefester.  Du kommer inte få ett bokkontrakt för att du lär känna rätt människor, men du kanske kommer i kontakt med din framtida förläggare. Glöm inte att ett förlag inte bara satsar på ett manus, de satsar på en författare och det är viktigt att även du är ”säljbar”.

Ytterligare metoder kan vara att försöka få ditt manus att stå ut när du skickar in det. Bifoga en kortfilm där du presenterar dig själv och din bok eller baka in manuset i en tårta. Alla sätt är bra utom de dåliga ;-).

Sist men inte minst vill jag också påminna om att det tyvärr inte räcker med ett bra manus för att bli utgiven. I en intervju sa Dustin Hoffman något i stil med ”om jag säger att min framgång inte har något med tur att göra så ljuger jag” och precis samma sak gäller författaryrket. Du behöver en stor portion tur för att få en bok antagen och du måste dessutom hitta en förläggare som fattar tycke för din bok och som finns vid ett förlag som anser att ditt manus ligger rätt i tiden och som är beredda att satsa på det. Det är med andra ord mycket som ska klaffa för att du ska ta dig igenom nålsögat och därför är mina allra viktigaste tips till dig att noggrant tänka igenom vad du ska skriva innan du börjar, fila på manuset så mycket du kan innan du skickar in det och sedan hålla alla tummar du har.

Hoppas att detta kan vara till någon hjälp och lycka till!

Göteborg var värt en mässa

Sådär ja, nu kan jag pricka av en av punkterna på min lista. Den är inte så anspråksfull, listan, både min mamma och min syster har klarat av det mesta på den utan att ens ha skrivit någon bok, men det är i alla fall en lista, med punkter på, och nu har jag prickat av en.

Jag har varit på bokmässan. Och det var… utmattande. På ett bra sätt. (Och för säkerhets skull följde jag upp mässan med en ”slatt-fest” hemma hos en kompis, ni vet, man tar med alla gamla slattar man har och… you get it.)

Göteborg var värt en mässa, som Henrik IV skulle ha sagt. Det var ett liv och ett kiv, och allt som hände utom möjligen moset på min korv har väl livetwittrats redan och kommenterats av alla möjliga. (Peter Englund, till exempel.) Själv var jag ju inte där som författare utan som en slags hybrid mellan allmänhet och mingelpartycrasher, och jag har säkert missat en hel del. Så jag nöjer mig med en enkel lista, i bästa kvällstidningsjournaliststil fast ur mitt grodperspektiv:

Bokmässans…

…beröm: ”Det här är förlagets bästa författare, Marcus Priftis”

…besvikelse: Var var Björn Ranelid?

…besvikelse II: Total frånvaro av Gå på djupet på mässan. Var inte ens nån kändis som hade hört talas om den.

…bokköp: ”Vad för jävla pack är ni?” och det sista numret nånsin av Kapten Stofil.

…citat: ”Gör din grej eller… sug min kuk!”

…duracellkanin: Tveklöst Leif Pagrotsky. Han var överallt!

…foliehatt: Snubben i militäruniform som hade en egen monter där han stod och pratade om finanskrisen.

…gratiskäk: Kyrkkaffet! Och fairtrade-cashewnötterna borta på utrikesavdelningen.

…göteborgare: En korvtallrik med namnet Gött mos.

…I am not that starstruck: Jan Guillou snubblade nästan på min syster.

…konspiration: Jag och min nya feedbackgrupp: Jenny och Christin!

…montermingel: Det franska, hos Sekwa (som jag äntligen förstått hur det ska uttalas!)

…omaka par: Boris Benulic och Ralph Nader.

…uppskörtning: Femtiotvå spänn för en trettiotrea mellanöl = kulturhatare!

…staty: Den enorma Leninbysten som gjorde reklam för ett hotell i Varberg.

…taliban chic: Kamrat Gustav, med ett skägg så imposant att det fick en dikt tillägnat sig.

Japp, det var väl ungefär sådan mässan såg ut från min horisont. Kanske inte den mest kulturella vinkeln någonsin, men vafan, jag tänkte vara svinkulturell om ett par veckor när jag diss(eker)ar värderelativism, så det är okej ändå, tänker jag. Men hur såg spektaklet ut från er sida? Vad var mässans grej? Skriv i kommentarfältet och berätta om vad jag missade!

/Marcus

Snart svinner svendomen

Det har varit svårt att skriva ett par dagar nu, efter det totala debaclet. Debutantbloggen är inte och ska inte vara politisk, men jag sitter med statistik framför mig som visar att manlig rösträtt borde avskaffas i humanismens tjänst, och det känns ju inte så kul. En kulturminister som tycker illa om kultur kan jag ta – det är ändå inte hon som ska skapa kulturen – men ett rasistparti? Hur tänker folk?

Debutantbloggen ska inte vara politisk. Läs det här istället. Eller det här, det är inte lika bra men det är jag som har gjort det så jag gillar det ändå.

Nej, en sån här vecka (glömde jag att säga att Bajen sumpade sin sista chans också?) är det tur att det finns annat att distrahera sig med. Som Bokmässan. Jag vet inte om jag är lika spänd som Nene, men jag har inte lika mycket att oroa mig för heller eftersom jag inte har några ”officiella” uppgifter där. Och kanske eftersom jag inte riktigt vet vad det handlar om.

Jag har nämligen aldrig varit på Bokmässan.

Jag vet. Det är lite pinsamt. Jag är trots allt trettio, och litteraturintresserad, och har till och med en egen bok i handeln och en i bakfickan! Hur kan jag ha missat Bokmässan år efter år!? Alltså, till och med min mamma har varit där flera gånger!

Det är väl sent att gottgöra det jag har missat. Men från och med nu är det i alla fall dags. Första gången. Känns inte alls nervöst, och visst är väl Göteborg en rackarns trevlig stad?

Jag har gått vilse på Bokmässans webbsida så många gånger att jag gett upp alla förhoppningar om en strukturerad mässa. (På Roskildefestivalen 2003 såg jag sjutton band och var ändå inte nykter. Så strukturerat blir det inte nu i helgen!) Jag har inga måstesen, inga fårintemissor. Istället ska jag köra en slags happy-go-lucky-stil. Gå runt och insupa stämningen. Smaka på min nya bransch, försöka känna mig delaktig. Utbyta visitkort, smutta rödvin ur plastglas och ge ifrån mig små uppmuntrande tillrop. Försöka uppleva något nytt varje dag, något som skiljer min Bokmässa från de ganska beiga yrkesrelaterade mässor jag varit på hittills i mina dagar.

Det här blir också mitt första organiserade försök att leka författare. Mina kompisar är redan övertygade om att jag har blivit författare. Men dom är ju välvilligt inställda. Nu är det dags för ett lackmustest: kommer mina nya likar, och mina med- och motparter i branschen, att köpa min nya identitet? Även om jag kör med Bajentröjan istället för en svart polo?

Det ska bli spännande. Och så hoppas jag att jag får se några gamla bekantingar igen. Ni vet vilka ni är, men kommer ni?

Och till er som läser bloggen men som jag inte har träffat, har jag också en hälsning: Ser ni en storvuxen snubbe med en frisyr som en statsminister, en svart hammarbypolo (nå, jag har inte bestämt mig på den punkten än) och ett fåraktigt vart-ska-jag-ta-vägen-nu-flin på läpparna, pröva med att gå fram och säga hej. Det kan vara jag. Och då kan vi väl ta en fika?

/Marcus

Mässa, mässa, mässa!

Jag börjar känna mig som en kultist här hemma. Övar på mina föredrag och upprepar samma fraser med olika betoning för att känna efter. Går igenom anteckningarna och funderar över packning och vad jag ska ha på mig och vilka föredrag jag ska gå på och vilka författare jag ska förfölja för att få den där efterlängtade autografen. Det är som julafton. Eller resabortsemester. Jag känner mig förväntansfull och nervös samtidigt.

Eftersom jag ska hålla föredrag så har jag fått en namnbricka hemskickad. Den gäller som inträdesbiljett, som seminariekort och den släpper in mig i ett backstagerum där det enligt ryktena ska finnas kakor, kaffe och lugn och ro. Förlaget har bjudit in mig till montermingel och förlagsmiddag och ett gäng från författarskolan ska träffas och fika en av dagarna. Det blir första gången jag är där hela mässan och första gången jag är där som författare (bockar av på framgångslistan). Jag har två vänner som släpper sina böcker till mässan och tre av mina stora hjältar och idoler ska var där (Inger Edelfeldt, John Ajvide Lindqvist och Nawal El Saadawi) tillsammans med en författare som jag velat höra länge nu (Sofi Oksanen) och Sigrid Combüchen ska prata om sin nya bok. Jag misstänker att en del av min uppsluppenhet stammar ur att jag inte var där förra året och har glömt alla baksidorna av mässan. För att inte tala om att jag inte har börjat oroa mig på allvar ännu. Vänta bara tills jag har haft tid att fundera över allt som kan gå fel med föredragen …

Mindre än en vecka kvar nu! Kommer ni att gå? Vad ser ni fram emot i så fall?

/Nene

Vill man ha mitt schema finns det här och skulle man se mig i korridorerna så får man gärna stanna mig och snacka om man vill. Jag kommer också att ha ett par signeringstillfällen då jag är sittande anka och man gärna får komma och prata lite eller säga hej.