Till minne av en legend

Erkki Lappalainen, poeten och legenden som introducerade Poetry Slam till Sverige, är död. Han gick bort i fredags, sextiotre år gammal.

Erkki Lappalainen föddes i Finland men var framför allt verksam i Stockholm. Hans stora gärning inom poesin var inte att skriva den, utan att föra ut den till folket. Redan på 1980-talet var Erkki kritisk mot vanliga poesiläsningar, som han menade bara var till för en liten publik som ville se sin favoritpoet. Enligt Erkki var poesin något folkligt, något som många människor ägnar sig åt, och Erkki ville skapa möjligheten för dessa folkets poeter att mötas. 1985 var han med om att starta Poeternas Estrad i Stockholm – en scen som var öppen för all slags scenkonst men framför allt ägnades åt poesi. Det var den enda fasta scenen i Sverige för poeter som läste sina egna texter.

Under en USA-turné i början av 1990-talet kom Erkki i kontakt med Poetry Slam och träffade Marc Smith, den Chicagobaserade poet och byggnadsarbetare som uppfunnit tävlingsformen. Erkki blev eld och lågor och lovade Smith att ta tävlingen till Sverige. Våren 1995 arrangerades det första Svenska Mästerskapet utanför Falkenberg – där en ung Bob Hansson vann – och samma höst startade de första reguljära lokala tävlingarna i Sverige, i Folkets Hus i Rinkeby. Under den tiden var Erkki också ordförande i IOPP, den internationella föreningen för estradpoeter där världens alla slamarrangörer direkt eller indirekt var medlemmar.

En något mer spektakulär Poetry Slam-tävling arrangerade Erkki 1997 tillsammans med vännen och skådespelerskan Marika Lagercrantz. Det speciella med den tävlingen var att den ägde rum i en boxningsring i Eriksdalshallen i Stockholm! Den något ovanliga arenan var ändå en plan B: ursprungligen hade Erkki velat ha tävlingen i Globen, men tvangs nöja sig med en något mindre arena.

Erkki Lappalainen brann för folklig kultur. 1977-1978 deltog han i den legendariska ockupationen av kvarteret Mullvaden på Södermalm i Stockholm – en tid som han sedermera kom att föreviga i boken I Mullvaden levde vi. Trots massivt stöd misslyckades ockupationen – polisen stormade husen som sedan revs – men den pågående rivningsboomen i huvudstaden bedarrade och resten av Södermalm fick stå kvar.

Även Erkkis stora gärning i kulturen har fått stå kvar. Idag är Poetry Slam en institution i svenskt folkligt kulturliv. SM-segrare som Daniel Boyacioglu, Emil Jensen och nämnde Bob Hansson har blivit etablerade och respekterade kulturskapare, slamtävlingar arrangeras på gymnasieskolor för att främja elevers kreativa skrivande, och estradpoeter med rötterna i slamrörelsen tar plats på allt från Arvikafestivalen till Akademibokhandeln.

Men ingenting av det hade hänt utan Erkki Lappalainen. Vi är alla skyldiga honom ett tack, och vår djupaste respekt därtill.

Vila i frid, Erkki. Du må ha gått ur världen, men så länge det finns en scen och ett juryblock någonstans i Sverige kommer du inte att ha gått ur tiden. Och lycka till med att ta Poetry Slam till himlen. Jag tror att det blir Maria Magdalena som vinner i år.

/Marcus

Från vänster: en legend, en debutant och en akrobat.

 

PS. En minnessida för Erkki Lappalainen har upprättats på den svenska slamrörelsens webbsida. För alla som i likhet med mig har Erkki att tacka för något, eller som har ett minne av honom.