Sitt på fläsket och skriv!

Japp. Varenda gång en etablerad författare ger råd så kommer det: Sitt ner och skriv. De uttrycker det på olika sätt men det finns alltid med.

Och tametusan. Det stämmer. (Duh).

I helgen har jag haft skrivflyt. I lördags bokade jag in skrivtid och stängde dörren och lät mitt skrivande ackompanjeras av musik i mina lurar – barnen lekte utanför min dörr. (Nästa gång jag bygger hus ska lekeummet inte vara utanför arbetsrummet). Hade ändå flyt, fick många trådar lösta och massor av tecken skrivna.

I söndags fick jag oplanerad bonusskrivtid då min lillebror var på blixtvisit i Stockholm och barnen tvingade ut honom till lekparken. Jag struntade i frukostdisk, undanplockning och tvättmaskinen – jag satte mig mitt i kaoset och skrev. Och som jag skrev. På ungefär en timme hade jag fått ur mig 5000 tecken vilket var knappt 1000 ord. Jag skrev så jag fick ont.

Sedan längtade jag hela dagen efter att få fortsätta. Först vid 20-tiden på kvällen var detta möjligt.

Och. Då. Var. All. Lust. Som. Förbi.

Jag ville bara slösurfa. Jag ville lägga mig och läsa. Jag ville titta på Solsidan som jag aldrig vill titta på. Men. Jag vet ju vad som gäller så jag satte fart. Och först gick det trögt. Men snart hade fingrarna kommit igång och fått med sig den kreativa delen av hjärnan. Jag hade bestämt att jag fick försöka skriva en timme, om jag inte hade fått ur mig något då fick jag gå och slösurfa.

En timme senare hade jag fått ur mig 6960 tecken. Bara för att jag satte mig på fläsket och skrev. Helt oinspirerad och utan lust.

Så. Sätt dig på fläsket och skriv!

/Pernilla