Veckans gästbloggare är Anna Sandell, på sociala medier Den Andra Anna Sandell, som började skriva erotik som 50-årig 3-barnsmorsa.
Vad är det som får en till synes helt vanlig, hypernormal trebarnsmorsa runt 50-strecket, mitt ute i spenaten, att ge ut en erotisk relationsroman som det slår lågor upp i tallkronorna av? Här kommer den officiella förklaringen till varför hon utsatte sig för risken att bli fjättrad vid en offentlig skampåle mitt på stadens torg.
Pengar.
I ett inferno av eld hade familjens sommarstuga brunnit ner – första natten efter att de fått nycklarna till #livingthedream. (Fått och fått, de hade förstås tömt hela sparkontot för att ha råd med kontantinsatsen till den nyckelknippsjäveln). Husmodern befann sig dock långt därifrån, på en skrivarkurs i Höga kusten (med Carola Häggkvist som en av deltagarna. Nej, det är inget värmländskt halvljug! Denna helg var ett genuint halleluja moment för en lantis, ska gudarna veta, #perfectlife. Förlåt för skryt.)
Det visade sig även att kursledaren inte bara var kursledare utan även skrivcoach med eget förlag inom erotikgenren.
Så hur svårt kunde det vara att krafsa ihop en bestseller, tio gånger bättre än 50 Shades of Grey? Manegen var ju krattad så inte så svårt alls skulle det visa sig.
När hjärnan väl fått smak på Josefin och hennes äventyrslust så skötte sig resten själv.
Men är inte detta en lite halvdålig lögn ändå? Skrev hon bara för att bli rik? Folk köper ju inte böcker längre! Nej fan heller, här låg en hund begraven … Sanningen var ju att hon njöt av processen, längtade till skrivstunderna i lönndom på byns lyxhotell. Hon hade det ju i sig! Berättelsen om rebellen Josefin som mitt i tjusiga Stockholmsförortens parmiddag nummer fjortontusen reser sig upp, sveper hela sitt glas med årgångsvin och utbrister ”Nu orkar jag inte mer!” och försvinner ut genom de ståtliga pardörrarna. Inte nog med det, hon beställer dessutom en Uber, drar till Arlanda och vidare ut i världen för att träffa en anonym älskare. Vem skulle göra något sånt och vem hade trott att HON hade en SÅDAN berättelse i sig?
Men skrev hon inte om sig själv, egentligen? Jo, men på flera sätt var de ju väldigt lika, författarinnan och bokens hjältinna. Josefins mod tog henne med ut på ett fysiskt (eller kanske metafysiskt?) äventyr. Författarinnans mod behövdes för att i hennes ålder, i hennes ”position” i byn, tro att hon var nåt och orka ställa sig upp med rak rygg och säga inför hela världen – I did this.
Andra likheter mellan författarinnan och bokens hjältinna:
- De försöker hänga med, men undrar ibland om inte världen är helt jävla galen.
- De hanterar livet med humor, där inre bondmoror försöker pränta förstånd i dem, hör gospelkörer när de riskerar att få sparken och relaterar hanteringen av starka begär till inre skogsmunkar.
- De är båda starkt angripna av skam och krälar mentalt ofta i rännstenen. När det inte slår över åt andra hållet i fullständig hybris
- De har en impulskontroll som inte direkt är hundra procent.
- De får skyhöga utslag på riskbenägenhetsskalan.
- De ångrar sig ofta och vill backa tillbaka dåliga beslut. Men ångrar sig sen igen. Och sen en gång till.
- De är båda livrädda för att bli förknippade med porr (!)
Nej, nästa gång ska den hypernormala trebarnsmorsan, egenföretagaren, styrelseledamoten och bybon skriva en ordentlig bok. Fingers crossed. Som folk inte behöver smussla med och viska att de läst. Eller vara knäpptysta och vända bort huvudet för att de drabbats av djup sekundärskam. Eller känna ett starkt tvång att berätta om vad andra har sagt om detta skabrösa tilltag. Eller frankt säga att ”sånt läser inte jag”. Det finns folk till allt och det ska man nog komma ihåg om man ger sig ut i sankmark utan karta och kompass och storstövlar.
Men de flesta bryr sig förmodligen inte. De konsumerar en bok, där de flesta ligger i spannet mellan världens bästa och världens sämsta, och sen går de vidare och sätter i sig en till.
Men vad skrev hon för en bok, egentligen? Jo, något så simpelt som en berättelse om livet och döden, om en kvinna som du, som är stark och svag, pressad och stressad, som följer strömmen och anpassar sig men har till slut modet att våga utsätta sig för att känna sina hjärtslag igen.
Precis som hon, Den Andra Anna Sandell
@Den_Andra_Anna_Sandell
Debutantbloggen 