En hoprullad prislapp

porträtt hanna2Ni har hört mig säga det tidigare i år, men min filosofi kring att starta eget förlag grundas på principen: jag oroar mig inte för något förrän jag är där. Jag tar ett steg i taget. Lär mig en grej i taget. Sådant som jag inte kan och inte törs, hindrar mig inte, för jag räknar med att både kunna och våga när jag väl når dit.

Därför fruktade jag Bokmässan. Sköt den framför mig. Bokmässan var den enskilt stora händelsen som krävde mest av mig som förläggare, och jag har pliktskyldigt gått med skygglappar på hela vägen fram och inte oroat mig.

Plötsligt hade den kommit och jag var bländad och smickrad av mitt utställarkort, men nu var det upp till bevis. Skulle jag våga prata med dem som stod på min lista? Skulle jag sälja böcker? Skulle jag våga närma mig nya bekantskaper?

Svaret på samtliga tre frågor blev ett JA, mer eller mindre rungande.

Jag nådde mina tre viktigaste mål: en viktig kontakt i en bokhandel, en bok placerad i rätta recensentens händer, och böcker sålda så att jag nådde min tänkta kvot och mer därtill. Efter att ha cirklat mässan under torsdagen som en vispande fluga, utan att våga se någon i ögonen eller närma mig något sorts samtal, gjorde jag en helomvändning på torsdagseftermiddag och fick det visitkort jag helst av allt ville ha. Sen rullade det bara på.

Men inget slår mötet med målgruppen. Klart min bok är en allåldersbok och bevisen för det är många, men mötet med tjejer (för nu råkade det vara mest tjejer som stannade) i trettonårsåldern som föll i trans över omslaget så till den milda grad att de valde att lägga sin begränsade kassa på min bok, det var mässan absoluta höjdpunk. Med egna ögon såg jag hur omslaget fyllde sin funktion.

De stannade sin väg genom gången när ögonen föll på Lianne. De drogs in i bilden. Plockade upp boken. Vände den, läste baksidan. Log.

Någonstans där infann jag mig, redo med signeringspenna och iSettle. När de förväntansfulla tog emot boken på väg att gå, la jag mina fingrar mot omslaget för att pilla bort prislappen. ”Boken blir mycket finare utan den.” De tackade och gick. Kvar stod jag med en hoprullad prislapp i handen och lycka skuttande magen. Ritualen upprepades gång på gång, för varje såld bok.

Nästa höjdpunkt var mötet med nya människor och som Åsa och Anna redan skrivit var det fantastiskt att efter all den mejlkontakt som vi fem bloggare har sinsimellan, faktiskt träffas ansikte mot ansikte. Uppslutningen från er läsare på vårt Debutantbloggmingel var också fantastiskt! Det var så många som kom att jag inte hann prata med alla, bara hälsa på alla och sen prata mer ordentligt med några.

Sen följde jag mitt eget råd: gå ut och äta middag med likasinnade som man inte kände förut. En kväll hängde jag på Emmelie, Frida och Fredrik och hade en toppenkväll av mat och samtal om skrivande, förlag och huruvida Söder är världens tredje coolaste stadsdel eller inte. En timme på Park blev det också för min del.

Böcker, kändisar och läshungriga trängs på den där ytan och sen är allt bara över. Ljud, intryck, ansikten, hunger, huvudvärk, träningsvärk i vaderna, ömma fötter, möten, tårar, skratt, intervjuer, godis och bäst av allt den tysta oasen som är utställarservice där man kan vila kroppen och öronen och sen vips: mässan stänger.

Då är det fint att sätta sig vid ett bord, med tvillingsjälen och räkmackan och summera intrycken, mässan och livet i allmänhet. En promenad till tåget, Håkans gitarr i öronen och fötterna får vila på sätet mittemot. En nyutgåva av Nils Ferlins samlade dikter i min hand och plötsligt skriver jag underliga, filosofiska sms som jag redan när jag skriver dem, längtar efter att redigera till regelrätt poesi.

Skrivarkänslan infinner sig, den som varit min drog sen tonåren, och när tåget rullar ut från centralen minns jag alla hoprullade prislappar som passerat under dagarna som gått, och vad de representerar.

IMG_1627

Två ”generationer” Debutantbloggare!

IMG_1638

Tar med några kändisar: Herman.

IMG_1642

Jan.

IMG_1644

Simona.

IMG_1651

Jag och min gode vän Per med varsin nyköpt bok. Eftersom våra montrar var mittemot varann, hängde jag nog mest med Per av alla på mässan. Tryggt och trevligt.

bild

Titta! Vi och våra läsare! TACK alla som kom, det var så trevligt att få ansikten bakom alla klipska kommentarer!
bild2

IMG_1636

Min ritual: en hoprullad prislapp.

IMG_1653

Räkmackan. Eller som vi säger: berget av räkor med lite macka någonstans om du letar.

IMG_1654

På väg hem med Nils Ferlins ord:
Jag har klättrat på önskningens stege,
jag har klättrat så långt att jag vet
att den stegen är hög som en himmel
och djup som en evighet

Publicerat i Bokmässan, Hanna Höglund, Ljus som varit dolt | Lämna en kommentar

Fötterna gråter glädjetårar men kroppen har svårt att stilla sig

porträtt anna1Jag sjunker ner i sätet. Fram till nu har allt gått i ett och det är ovant att sitta still. Fötterna gråter glädjetårar, men kroppen har svårt att finna sig i det lugna tempot. Svårt att stanna av efter tre dagar i ultrarapid. Utanför mitt tågfönster susar Västergötland förbi. Öppna gula fält, glittrande sjöar och täta skogsdungar avlöser varandra. Det svindlar när snabbtåget böjer sig i kurvan. Snurrar av intryck efter min första bokmässa. Oskulden är tagen. Det blir aldrig som man föreställt sig innan.

Det var större än jag hade trott. Monter efter monter med böcker. Giganter och småttingar. Uppstickare. Alla samlade på samma yta. Häftigt!

Det var imponerande och inspirerande att på så nära håll se de stora författarna jobba. Många av dem hårt och engagerat. Jag lyssnade på flertalet författarintervjuer. Lärorikt och taggande inför framtiden. Kanske om jag jobbar hårt … Möjligen en dag … Målet är åtminstone satt. Och utan mål kommer du ingenstans!

Det blev fler timmar i förlagsmontern än jag hade planerat. Jag gjorde mina pass, men det blev naturligt att hänga i montern även när jag inte hade ”tjänstgöring”. Det var här min bok fanns. Det var här jag hade möjlighet att möta mina läsare. Det var här jag ville vara! På lördagen rockade vi loss rejält med försäljningen. De långa och många arbetstimmarna gav resultat.

Det var överväldigande när bokbloggare och andra som läst ”Tills kärleken skiljer oss” sökte upp mig i montern för att tala om hur mycket de tyckte om min bok. Jag blev varm i hjärtat. Rörd. Likaså blev jag positivt överraskad att så många som jag pratade med hade hört talas om min debutroman. Att den skapat brus.

Det var grymt att träffa Hanna, Johannes och Åsa – debutantbloggskollegorna. Att få prata med dem som jag utanför det här forumet mejlar med nästan dagligdags. Det finns en del att dryfta bakom kulisserna.

Så roligt att prata med er som hittade till debutantbloggsminglet. Att få höra era skrivarstories och att så många kommit så långt!

Jag hälsade på många nya människor. Knöt många kontakter. Jag minglade och åt middagar med andra författare. Vi utbytte erfarenheter, och jag fick höra om motgångar och medgångar. Om förväntningar som infriats eller brustit. Jag lärde mig mer om branschen som inte liknar någon annan bransch jag jobbat i förut. Nyttigt och inspirerande. Tufft!

Jag gjorde den obligatoriska kvällen (timmen) på Park. Fascinerande att se gemene man och kändisar trängas på samma yta.

Nästa bokmässa vill jag gå på seminarier. Det fanns tyvärr ingen tid för det nu. Och att hålla ett eget seminarium, kanske tillsammans med en författarkollega? Det vore en dröm.

Nu väntar skrivvardag. Jag måste ha en anledning (bok) att åka till nästa års bokmässa. För ett år sedan hade jag skrivit förlagskontrakt på ”Tills kärleken skiljer oss”. Precis innan bokmässan blev råmanuset för fristående uppföljaren klart. Nu ska jag ”bara” redigera det också.

Anna_monter

Min baby!

monter_Anna Ewa

Jag och förlagskollegan Eva Rydinger

debutantbloggare

Delar av två generationer debutantbloggare på mingel

Publicerat i Anna Lönnqvist, Bokmässan, Tills kärleken skiljer oss, Uppföljare | Lämna en kommentar

Känn sorg för mig Göteborg

porträtt oskar1Jag var INTE på bokmässan. Hör och häpna. För alla var väl där? Utan jag då… Mitt lilla förlag skulle inte dit och alternativet var alltså att åka dit som privatperson, och jag var sugen, tro inget annat. Hela helgen har jag följt mina nätverkskompisar och författarkollegor på de sociala medierna och kan numera alla monternamn på mässan utantill. Det verkar som om mässan är själva navet i hela boksverige.

Jag var hemma istället och hade en bra helg med familjen. Som pappaledig till två goa och vilda ungar så var valet inte så svårt. Det fanns varken tid eller lust att ekonomisk prioritera ett sådant spektakel i detta läge, men det hade varit kul! Åsa berättade lite om sina erfarenheter igår och jag ser fram emot att läsa om övriga mässdeltagares äventyr resten av veckan. Gick signeringarna bra? Knöt de några kontakter? Hur gick minglet med debutantbloggens läsare?

Vad gjorde jag då? Jo, jag var på TVÅ kräftskivor och en bondgårdssafari. Jag såg bland annat två suggor som vägde 200-250 pannor styck, det är annat än Leif GW det! Han hade sett ut som en liten köttbulle bredvid de köttstyckena, kan jag lova. De sa däremot inte så mycket, grymtade mest och bökade lite i jorden. Jag kan nästan garantera att de dessutom inte skrivit storsäljande deckare heller. Så det är väl hugget som stucket när det gäller vilka jag helst ville möta egentligen, två riktiga tungviktare som grymtar, eller en tungviktare som skriver böcker.

Jag undrar lite stillsamt om Joakim Pirinen var där? Någon som vet? Jag skulle gärna vilja träffa honom och Socker-Conny signerad. Det är nog den enda författare som jag riktigt gärna skulle vilja få en bok signerad av. Kanske P O Enqvist också. Och de var väl där i minglet någonstans, kan jag tänka. Alla var ju där. Utan jag då. Men det är bara att fortsätta att kämpa. Min nya text börjar ta form. En del arbete återstår, men jag hoppas att den ska bli större, bättre och mäktigare än Klubb Hjärta. Det är boken som ska ta mig till Göteborgsmässan.

Jag hade förresten en monter i helgen. Den var belägen i köket. Det var en legoutställning som min son utförde. Den stod i monter A1 KÖK och var lika stor som köksbordet. Den blev besökt av många, ett tag funderade jag på att ta inträde och samtidigt passa på att köra en boksignering. Jag insåg däremot att denna stund inte var min, utan min sons, så jag avstyrde dessa idéer, vilket i efterhand får anses vara ett bra beslut.

Men en bokmässa ska jag faktiskt vara med på i år. Den 22 november blir det bokmässa på Stadsbiblioteket i Växjö. Då ska jag presenteras av en presentatör (ja, ni hörde rätt, en presentatör ska presentera, en högoddsare) och sedan ska jag själv presentera mig. Ett sex minuter långt anförande är det tänkt, och jag är redan nervös. Jag är inte van vid sådana framföranden, men vad gör man inte för att uppfylla en dröm.

Vi ses kanske där?

Publicerat i Debut, Klubb hjärta, Oskar Edvinsson | 8 kommentarer

Post- bokmässan

På plats. Överväldigad.

På plats. Överväldigad.

Vilken grej! Bokmässan alltså.

Jag är medveten om att många av er har varit där och redan har slagits av just vilken grej det är. Stökigt, varmt och bitvis olidligt.

Men ändå att denna ja, skådeplats, är ett resultat av tankekraft.

Det är ganska fantastiskt.

Och att man står halvgapande över alla dessa storheter som är samlade på en och samma plats. Och att man redan dag två irriterat muttrar: ”Ameh, kan Klas Östergren och Peter Englund flytta sig för de står faktiskt mitt i gången”. Att man liksom vänjer sig. Jaha, där gick Maj-Gull Axelsson och där står Pija Lindenbaum.

Och alla som sliter, jobbar, fixar och ordnar för att det ska fungera och flyta på. Och alla otroliga seminarier!

Och att jag fick träffa mina medbloggare IRL! Gamla och nya Debutantbloggare!

Och en hel del läsare! Och framförallt andra som skriver.

Så jag har haft monterprat i Bonnier Carlsens monter där jag fick prata om min bok, fick beröm för min bok och fick träffa människor som läst min bok. Mindblowing.

Seminarium tillsammans med Josephine Bornebusch och Emmy Abrahamson med Jenny Lind som moderator. Vi pratade om humor i ungdomsboken och humorns kraft och möjlighet. Typ.

Sammanfattningsvis en omtumlande helg och jag önskar att alla som vill dit får möjlighet att åka för det är väl värt ett besök.

Och nu en liten bildkavalkad.

Ja, jag hittade brickan och allt annat som skulle med.

Ja, jag hittade brickan och allt annat som skulle med.

Klänning inköpt.

Klänning inköpt.

 

Jag och Josephine Bornebusch på seminariet "Humor är det nya svarta"

Jag och Josephine Bornebusch på seminariet ”Humor är det nya svarta”

 

Publicerat i Debut | 2 kommentarer

Lördagsenkät: Vilket är det enskilt bästa tipset för att få en bok utgiven?

I dagens lördagsenkät bjussar debutantbloggarna på sitt enskilt bästa tips för att få en bok utgiven.

porträtt åsa1Åsa Asptjärn

Om man visste det… Att göra sitt manus så färdigt man bara kan. Även om det ofta sägs att det största jobbet börjar när man blivit antagen, när texten gås igenom av en redaktör, så tror jag att det viktigaste är en riktigt bra inledning, bra ton och en historia som håller hela vägen. Vilket är tre saker.

Men det kan sammanfattas i att man inte skickar in förrän man är ”färdig”.

porträtt oskar1Oskar Edvinsson

Ge inte upp!

 

 

porträtt anna1

Anna Lönnqvist

Hårt och enträget arbete. Inspiration infinner sig sällan, och nästan aldrig när man vill/önskar. En bra och spännande historia med intressanta karaktärer. Att anlita lektör, författarcoach eller liknande för att få professionell hjälp att bedöma det man skriver.

IMG_4952Hanna Höglund

Enkelt. Ge ut den själv. =)

Men först måste du bemästra två konster: att lära dig skriva böcker och lära dig skriva om dem. Om och om igen, till perfektion.

porträtt johannes2Johannes Pinter

Finns flera saker. Men om jag ska välja en, så skulle jag vilja säga ”att arbeta på textens kvalitet”. Skriv. Skriv om. Skriv om en tredje gång, då du läser texten högt för dig själv. Låt sen testläsare läsa igenom, och ändra saker som de upptäcker inte fungerar. Låt sen en professionell lektör läsa och ge feedback. När du skrivit om efter lektörens synpunkter bör du läsa igenom en gång till (så att det inte uppstått några logiska luckor eller saknas nånting efter lektörens alla synpunkter). Sen är du förmodligen redo att skicka in manuset.

Publicerat i Debut, Gästbloggare | 1 kommentar

Att besöka en bokmässa utan bok

porträtt johannes2

Årets begivenhet i litteratur-Sverige startar om några dagar när jag skriver detta, och är redan inne på sin andra dag då det publiceras.
Och jag är ganska nervös.

Jag har nämligen aldrig varit där.
Vänner har delgett mig sina erfarenheter.
Historier har berättats om hur over-the-top det är.
Så jag tänkte att i år är det dags. Jag kommer ut med min debut ”Vackra kyrkor jag besökt”. Och jag har debutantblogg-kollegor och dito läsare som jag vill träffa.
Jag har varit på både filmfestivaler (stora, med egna långfilmer, som vunnit pris) och mässor för filmnördar.
Men som jag har förstått det så är de en spik i foten i jämförelse med bokmässan i Göteborg.
Nu har mitt förlag ingen monter i år. Och ”Vackra kyrkor jag besökt” existerar de facto inte i den fysiska världen. Så jag har grunnat hit och dit på hur jag bäst skulle kunna utnyttja mässvistelsen.

Hur promotar man en bok som inte finns ännu?

Alla dessa författare och förlag som slåss om besökarnas och pressens/bloggosfärens uppmärksamhet med flashiga omslag – varför skulle folk lyssna på mig som inte har nånting att hålla framför deras ögon?

Så jag tänkte en stund.
Och kom på att jag ska ha med mig en sales sheet om boken. Jag har som sagt ingen erfarenhet av bokmässor, men jag har varit på ett antal filmmässor. Där släpar producenter från alla världens hörn runt på sales sheets där de kort presenterar sitt/sina projekt för att för-sälja dem (innan filmerna ens börjat spelas in) till alla de distributörer, också från världens alla hörn, som söker titlar för sina kommande säljkataloger.
Men folk vet ju inte vem Johannes Pinter är. Och de vet ingenting om ”Vackra kyrkor jag besökt”. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker prata upp Kyrkorna, för ALLA pratar upp sina böcker. Varför skulle de tro på mig som inte har något att backa upp mitt boostande med?

Så jag tänkte lite till.
Och kom på att om min upphovsmannaåsikt om Kyrkorna inte väger speciellt tungt, så kanske ett antal andra välkända namn gör det.

BLURB!

Det var det magiska ordet som då kom för mig!
Jag skulle låta ett antal trovärdiga personer läsa boken och blurba den, för DET borde väl folk lyssna på?
Problemet var bara att när jag kom på denna briljanta idé så var det ca tre veckor kvar till mässan. Så det var bråttom! Jag listade namn på författare (som jag läst och gillat och har respekt för) inom samma genre som min bok, och sen samma sak på bloggare med fokus på fantastik. Sen skickade jag ut en förfrågan.
Några skulle självklart inte hinna (jag var trots allt ute rätt sent), men till min glädje sa de allra flesta ja. Så jag skickade runt en PDF på manuset.
Och drabbades i samma stund nästan av min allra första debutantnervkollaps – detta var ju i själva verket som en recensionsdag, fast i hemlighet. Nu skulle jag få veta vad folk som inte visste mycket, om ens något alls, om boken skulle ha för åsikt om den. Jag lugnade mig med att tänka att om alla tycker att den suger och inte vill blurba, så skulle jag iallafall få veta hur dålig boken egentligen är. Då skulle jag inte behöva anstränga mig för att få recensioner eller press på boken senare, utan bara låta den passera obemärkt förbi i december.
Efter några veckor började blurbarna dimpa ner. För folk ville blurba. Och de tyckte till och med att boken var riktigt bra.

Så jag fick ihop mitt sales sheet, med storybeskrivning och författarporträtt – och en hel drös med blurbar. Så här blev det:

Vackrakyrkor-flyer1

”Vackra kyrkor jag besökt” sales sheet, framsida

 

Vackrakyrkor-flyer2

…och baksidan.

Så om ni ser mig på mässgolvet, vimsande omkring och sprider papper till höger och vänster, så är det detta jag delar ut. I ett senare inlägg kommer en beskrivning av min erfarenhet av bokmässan.

Och jag hoppas såklart träffa så många bloggbesökare som möjligt under vår debutantträff. Imorgon lördag Kl 14.00, i caféet längst bort i hörnet på bottenplan, mittemot A02:70.

Publicerat i Bokmässan, Johannes Pinter, Marknadsföring, Vackra kyrkor jag besökt | 5 kommentarer

Dan före dan

porträtt hanna2Dan före Bokmässan öppnar. Aldrig har jag satt min fot på Svenska Mässan före besökarna kommer, förrän idag (onsdag). Imorgon kommer branchfolk, på fredag fylls det på och på lördag är det totalt hysteriskt. Köer, ansikten, ljud. Överallt.

Men inte idag. Idag kom jag med mitt monterbyggarkort och min weekendväska full med böcker. Direkt från jobbet hoppade jag på pendeln, gick av Liseberg, tog mig till utställarentrén och klev rätt in i det kreativa kaoset.

Det är något visst med den stämningen. Den påminner lite om skrivarprocessen: hur jag på min kammare kan möla choklad, natta barn eller snyta mig samtidigt som jag skriver, göra tusen och en saker som inte syns i texten som ni läser. Berättelsen ni får serverad, bär inga spår av vad jag gjorde när jag skrev eller före eller efter jag skrev, var jag satt någonstans eller hur sent på natten det var. Men allt det som jag gjorde ledde ändå fram till magin i boken, på samma sätt som myllret av gaffeltruckar, lådor och skräp, skräp, skräp idag leder till en mässupplevelse som många kommer att ha glädje av.

Nästa vecka kommer jag att blogga om hur det var. Utförligt, jag lovar. Kan ni inte vänta till nästa torsdag så kika in här eller här eller på twitter (VilseH) och följ mig i realtid.

Men först ett axplock av dan-före-dan-bilder. Mässan som ni aldrig sett den.

IMG_1590

Först hämta supersnygga bokmärkena hos tryckeriet.

IMG_1591

Nu sitter jag i monter A03:50 och bladar in bokmärken i föreningens snygga folder.

IMG_1592

Lianne möter mässan! Jodå. Jag tror hon kommer trivas.

IMG_1599

Massolit förlagsgrupp: en del saker har förändrats sen förra året …

IMG_1600

… och andra saker förändras aldrig.

IMG_1604

Ett Litet förlag som satsar stort.

IMG_1601

Ett exempel på hur ordning och kaos står sida vid sida.

IMG_1603

Pallar med mattbitar. Som alltså inte lagts ut än. Klockan halv sju på onsdagkväll.

IMG_1602Caféet där vi ska ha mingel på lördag kl 14!

IMG_1595

En Debutantbloggsläsare som kör en soundcheck i en annan monter.

IMG_1605

Titta! Ett monterbyggarkort till Vilse Förlag!

Publicerat i Bokmässan, Hanna Höglund, Ljus som varit dolt | 1 kommentar