Allt har en ände…

… till exempel bokmässan, som jag överlevde utan att vare sig gå vilse (okej, lite grand vid ett par tillfällen), dra på mig mässpesten, eller bli fullständigt avskräckt även om det kändes lite fan-vet-om-jag-orkar-en-sån-här-grej-nästa-år-igen under en kort stund framåt lördag eftermiddag. Mest på grund av långa stå stilla-pass som gav ont i höft med broskbrist, värmen och den höga ljudnivån. Men den känslan gick snabbt över eftersom det roliga helt klart övervägde; att träffa förlagskollegor, facebook- och debutantbloggarvänner, lyssna på en massa intressanta scensamtal och kolla in alla böcker. Jag hann till och med precis fram i tid för att höra sista dikten i en skräckpoesiuppläsning, om en vampyrkatt, och den debutboken fick förstås följa med hem.

Den går fort tiden, och inte bara när man har roligt utan också när det är mycket som ska göras och nya erfarenheter ska sorteras in och så småningom övergå till rutiner. Även om det är ett tag kvar så börjar även min tid som debutantbloggare närma sig sin ände. Om bara drygt två månader lämnar vi över till nästa gäng och det känns helt overkligt att alla dessa veckor som låg framför mig den där nyårsaftonen på Teneriffa när jag höll på att noja ner mig fullständigt över hur jag skulle få ihop allt med bloggandet, nu snart har passerat.

Tiden jag hade på mig att skriva klart råmanuset till del 2 i min spänningstrilogi kändes i våras som en oändlighet men även den försvann i en faslig fart, ungefär samtidigt med bokmässan. Grovputsningen av de sista fem-sex kapitlen fick göras en av kvällarna efter en hel dags mässvandring och sedan for manuset iväg till förlaget. Å ena sidan är det skönt att ha ett liv igen, med socialt umgänge, städning, tevehäng, läsning av andras böcker och gymmet. Å andra sidan inträder istället nu återigen fasen av nagelbitande inför domen, kommer det att duga hyfsat i sin helhet eller måste jag skriva om ALLT? Oavsett innebär det att även mitt liv som författardebutant har kommit till sin ände. Tur ändå att en del saker trots allt fortsätter att finnas där, så länge jag har lust, tid och energi. Både bokmässor och författande 😊.

Lämna en kommentar