Idag gästbloggar Helena Meyer som debuterar 2023 på Verbal förlag med en fackbok om tatuering
Jag ska ge ut en bok.
Jag tänker ofta på den klassiska frågan, den som man ibland får på anställningsintervjuer eller utvecklingssamtal. ”Var ser du dig själv om fem år?” Jag har alltid haft svårt att besvara den. Hur ska man kunna veta? Hur skulle jag kunnat föreställa mig detta?
Jag ska ge ut en bok om något av det mest betydelsefulla i mitt liv.
Om tatuering.
Jag har länge varit intresserad av tatueringshistoria, men upplevde att mycket av det som var skrivet i ämnet var ytligt och baserat på gamla föreställningar och myter. Jag hade också svårt att spegla mig i synen på den tatuerade personen som rebellisk, kriminell eller varför inte sjöman? Ni vet – de som var tatuerade i ett obestämbart “förr i tiden”. Eller var det verkligen så? Tänk om det du tror om tatuering inte är sant!
Jag är tatuerad.
Det finns många som är mycket mer tatuerade än jag. Det finns också många som inte har i närheten av så många tatueringar, och inte heller bär dem på synliga ställen, som jag gör. Händer. Hals. Nästan hela ansiktet. Säger det något om mig? Speglar det mina inre egenskaper? Berättar mina tatueringar att jag är modigare än andra? Konstnärlig? Att jag har ett behov av uppmärksamhet, eller är impulsiv och ofta tar dåliga beslut? Att jag vill verka farlig, eller att jag mår dåligt? Allt ovanstående beskriver föreställningar om tatuerade personer, både historiskt och i nutid.
Jag insåg att jag ville skriva en sorts populärvetenskaplig bok om tatuering, dels dess historia, dels tatueringen som idé och berättelse. Jag ville inte att boken skulle bli ytterligare en i raden som presenterar tatuering som kuriosa eller återupprepar fördomar och myter. Vilka var egentligen tatuerade ”förr i tiden”? Du kommer att bli förvånad!
Jag kommer också att visa på nya och spännande perspektiv och resonera kring tatuering och konst, tatueringens framtid i en digitaliserad värld, tatuering i litteratur och populärkultur. Jag kommer också att väva in mina egna erfarenheter som en ingång till mer faktatunga avsnitt i något som kanske mer lutar åt essä-hållet.
Jag skrev och skickade till förlag och blev refuserad. Många gånger. Jag fick också några uppmuntrande tillrop, bland annat från Norstedts, och jag kommer alltid vara dem tacksamma för det. Jag behövde det.
Jag tror att de allra flesta skrivande människor som tagit mod till sig och skickat manus till ett förlag går och väntar på det. Samtalet. Det som kommer från ett okänt nummer. Rösten som säger ”vi har läst ditt manus och vill ge ut det. ”Jag hade många idéer om vad jag skulle göra om det någonsin kom. Skrika rakt ut. Börja gråta. Ringa alla jag känner. Dansa på stan.
Den 21 april klockan 10.16 får jag ett mejl. Jag ser direkt att det är från ett förlag, det står ”Angående manus”. Det är en refusering, och jag är ganska van nu. Det är ändå en lite uppmuntrande: texten är intressant men det finns tyvärr inte utrymme för utgivningen så tack, men nej tack.
Klockan 10.31, kommer ett nytt mejl. Det är från ett annat förlag, ett som visat intresse för mitt synopsis. Okej tänkte jag. Det är en sån dag. När man får två refuseringar. Det är inte särskilt roliga dagar. Jag öppnar och skumläser. ”Tack för ditt manus, men tyvärr kan vi inte/har vi inte möjlighet/passar det inte vår utgivning.”
Det är bara det att det inte står så. Det står: ”Vi har kollat på manuset och är fortfarande intresserade. Vi ger gärna ut boken hos oss om du inte redan hittat förlag”.
Allt stannade av. Alla ljud försvinner. Det enda jag tänker är ”oj okej”. Jag har sinnesnärvaro nog att knäppa en selfie. För jag vill kunna se i efterhand hur jag ser ut.
Resten av dagen är väldigt konstig. Jag glömmer bort möten och åker fel med pendeltåget. Jag inser efter ett tag att jag är i chock. Allt känns overkligt.
Det är fortfarande overkligt. Men 1 juni 2022 skrev jag kontrakt med Verbal Förlag.
Jag ska ge ut en bok.
Instagram: @den_tatuerade_boken eller @freakvency
Facebook: https://www.facebook.com/helenameyer.se/
LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/helena-meyer/
Hemsida: https://helenameyer.se
Debutantbloggen 