Lyckliga slut

Anna Alemo

Om jag läser en bok och den visar sig sluta olyckligt, så känns det som om jag har slösat bort min tid. Vad är vitsen om till exempel kärleksparet ändå inte får varandra? Varför ska jag då läsa om hur de våndas och kämpar? Jag vill följa deras resa genom motgångar för att sen lyckligt sucka (förmodligen med tårar i ögonen) när de äntligen faller i varandras armar.

En del kanske tycker att det är förutsägbart om man vet att boken slutar lyckligt, men för mig är det en trygghet. Man vet ändå inte exakt vad som kommer hända och precis hur slutet ser ut, så jag tycker inte att det på något sätt förstör läsupplevelsen. När man läser en deckare så förväntar man sig att gärningsmannen ska sättas fast på slutet och det gör inte boken tråkig. Det är resan dit som är spännande.

Visst kan man kan ta lärdom av en bok med olyckligt slut, men boken blir ändå ingen favorit hos mig. Det finns så mycket elände i världen, så jag känner att jag inte orkar med att även läsa om sånt. Kanske har det att göra med att jag är lite högkänslig av mig? Om någon mår dåligt, så mår jag också dåligt. Går det illa i boken jag så blir jag påverkad av det. Utöver själva bortslösandet med tid, så får jag en klump i magen. En olustkänsla. Blir rent av ledsen och nedstämd. Och så känner mig sviken av boken. Tittar bistert på den och undrar hur jag kunde låta den lura mig så. Lösningen, som jag nämnt tidigare, är att jag helt enkelt får skriva om slutet. Göra allt bra. 

Ett lyckligt slut kan innebära så mycket. Det behöver inte vara ”Sen levde de lyckliga i alla sina dagar” utan det kan vara att boken lämnar mig med en känsla av hopp. Allt kommer, på något sätt, bli bra och jag lägger ifrån mig boken med ett leende på läpparna. Med en varm känsla inombords. Så som det ska vara när man läst en riktigt härlig feelgoodbok. 

Feelgoodgenren är på frammarsch och det är helt underbart tycker jag. Att det verkar finnas en tendens till att se ner på denna genre förstår jag inte alls. Vad kan vara bättre än att få andra att må bra? Göra dem glada. Ge lite välbehövlig verklighetsflykt från alla måsten och krav. Skänka hopp.

PS. Om ni, precis som jag, älskar feelgood så finns det en helt underbar grupp på Facebook: Feelgoodfredag som drivs Sofia Ymén. Både läsare och författare hänger här och delar med sig av tips och råd.

Om Anna Alemo

Författare som 2019 debuterar med boken Emmas nya liv.
Det här inlägget postades i Anna Alemo och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Lyckliga slut

  1. Håller verkligen med dig! Jag tänkte på det häromveckan när jag avslutade en säsong av The Bachelor Australien, efter att veckan före ha sett The Bachelorette Australien. Hoppfullt googlar jag såklart alla inblandade för att se hur det går, om de fortfarande håller ihop. Och, spoilervarning, alla var fortfarande singlar! Besvikelsen! Där och då bestämde jag mig för att 1) min man måste googla paren INNAN jag kollar på hela serien, så att jag kan ställa mig in på slutet och inte investera en massa känslor i onödan, och 2) om jag vill vara säker på att bli känslomässigt tillfredsställd och våga investera känslor så ska jag nöja mig med romance och undvika dejtingsåpor! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s