Debutera vid 72, coolt? Eller: Faran av förflugna fantasier

Veckans gästbloggare Mats Hellstrand

”Grattis grattis på 70-årsdagen! Du får en skrivarkurs – i november!” säger min hustru och mina närmaste. Oj då, tänker jag.

”Jo men visst”, säger hon där vi sitter i sommarvärmen, i fritidshuset. ”Du har ju sagt ibland att du … , och nu har du tid … .” Barn och barnbarn skrattar åt min skrynklade panna. ”Farfar, ska du skriva en bok?” ”Morfar, skriv om Pettson, eller Alfons!”

Tankarna börjar mala. Helgkurs i november, och nu är det slutet på juni. Nåt måste jag väl ha hunnit tänka ut, skissa på, under fyra månader. 

Sommaren tar slut, tre månader kvar till november, åter hemma i lilla Sala. Besöker mor på äldreboendet, samtal om gamla tider. Bondmora, nykterhetskämpe, föreningsmänniska, folkbildad.

September, två månader kvar. Fikar med ett par gamla vänner. Släktforskning, det är spännande, får jag höra. Tack, men nej tack.

Oktober: Oj oj, hur ska det gå med skrivarkursen? Besöker mor på äldreboendet. Tänker på hennes skrivande tillsammans med min far, min farbror, med andra i Västerbykil. Kilboboken som de skrev ihop; visst skrev de om ett storslagsmål i Västerbykil en gång i tiden, mellan sextio bönder och vaktfolk från Sala silvergruva?

Skrivarkursen blir av, jag har fått upp ett spår. Tidpunkten för storslagsmålet var natten 28 december 1757. ”För djävulen att vi kör åt Salberget” säger domstolsprotokollet. Sala silverbergslag, skogsbönder i Möklinta som sålde träkol olagligt till Högfors bruk. Hur såg livsvillkoren ut? Vi är i slutet av den så kallade frihetstiden. Vad då frihetstiden? Frihet från vad, för vem? 

Skogsbönderna den natten; var det bara män? Vad händer om jag skapar en kvinnokaraktär bland dem? En skogsänka, karsk, på egen skattegård med rösträtt, härdad i uppväxten av sin far hammarsmeden. Ylva, smedstark och tankeklar. Vad finns dokumenterat? Vad kan byggas vidare till fiktion? 

Sala stadsbibliotek, böcker i biblioteksarkivet, fjärrlån, hjälpsamma bibliotekarier! Landsarkivet i Uppsala, beställa hem domstolsprotokoll från häradsrätten i Västerfärnebo i mars 1758. Nu sitter jag fem timmar om dagen och gräver, grottar, skissar. Skogskvinnan Ylva, ska hon vara ensam kvinna? Tänk om hon möter en själsfrände? Kanske en kvinnlig inspektor på Högfors bruk, en som äger många böcker? Och … tänk om … , och sedan att … . Men vänta, bara femton år tidigare, drog det inte ett stort bondeuppror mot Stockholm, tänk om … . Tillbaka till biblioteket. Men vänta, här ligger det en hel avhandling upplagd som pdf på nätet. Otrooligt!

Men hur i all sin dar gör man när man skriver? Berättarperspektiv, första person, tredje person, gestaltning, suck. Jag måste ha hjälp. Fler skrivarkurser, sen en skrivcoach/lektör (Lennart Guldbrandsson). ”Det här är ju riktigt bra! Men ta bort hälften!”, suck. Sen är det bara att nöta sittfläsket, göra några armhävningar när locken (ögon-) blir tunga och pannan stöter mot tangentbordet. Kaffe, kaffe, en timmes promenad varje dag med en skrivarpodd i örat, eller Torgny Lindgrens ”Ormens väg på hälleberget”. Lyssna, läsa, skriva, skriva om, skriva om, skriva om …! 

____________________________________

Mats Hellstrand debuterade i januari med Hemligt kontrakt, en thriller som belyser kvinnokamp, klasskillnader och landsbygdsfrågor – ämnen lika aktuella idag som på 1750-talet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s