Göteborg var värt en mässa

Sådär ja, nu kan jag pricka av en av punkterna på min lista. Den är inte så anspråksfull, listan, både min mamma och min syster har klarat av det mesta på den utan att ens ha skrivit någon bok, men det är i alla fall en lista, med punkter på, och nu har jag prickat av en.

Jag har varit på bokmässan. Och det var… utmattande. På ett bra sätt. (Och för säkerhets skull följde jag upp mässan med en ”slatt-fest” hemma hos en kompis, ni vet, man tar med alla gamla slattar man har och… you get it.)

Göteborg var värt en mässa, som Henrik IV skulle ha sagt. Det var ett liv och ett kiv, och allt som hände utom möjligen moset på min korv har väl livetwittrats redan och kommenterats av alla möjliga. (Peter Englund, till exempel.) Själv var jag ju inte där som författare utan som en slags hybrid mellan allmänhet och mingelpartycrasher, och jag har säkert missat en hel del. Så jag nöjer mig med en enkel lista, i bästa kvällstidningsjournaliststil fast ur mitt grodperspektiv:

Bokmässans…

…beröm: ”Det här är förlagets bästa författare, Marcus Priftis”

…besvikelse: Var var Björn Ranelid?

…besvikelse II: Total frånvaro av Gå på djupet på mässan. Var inte ens nån kändis som hade hört talas om den.

…bokköp: ”Vad för jävla pack är ni?” och det sista numret nånsin av Kapten Stofil.

…citat: ”Gör din grej eller… sug min kuk!”

…duracellkanin: Tveklöst Leif Pagrotsky. Han var överallt!

…foliehatt: Snubben i militäruniform som hade en egen monter där han stod och pratade om finanskrisen.

…gratiskäk: Kyrkkaffet! Och fairtrade-cashewnötterna borta på utrikesavdelningen.

…göteborgare: En korvtallrik med namnet Gött mos.

…I am not that starstruck: Jan Guillou snubblade nästan på min syster.

…konspiration: Jag och min nya feedbackgrupp: Jenny och Christin!

…montermingel: Det franska, hos Sekwa (som jag äntligen förstått hur det ska uttalas!)

…omaka par: Boris Benulic och Ralph Nader.

…uppskörtning: Femtiotvå spänn för en trettiotrea mellanöl = kulturhatare!

…staty: Den enorma Leninbysten som gjorde reklam för ett hotell i Varberg.

…taliban chic: Kamrat Gustav, med ett skägg så imposant att det fick en dikt tillägnat sig.

Japp, det var väl ungefär sådan mässan såg ut från min horisont. Kanske inte den mest kulturella vinkeln någonsin, men vafan, jag tänkte vara svinkulturell om ett par veckor när jag diss(eker)ar värderelativism, så det är okej ändå, tänker jag. Men hur såg spektaklet ut från er sida? Vad var mässans grej? Skriv i kommentarfältet och berätta om vad jag missade!

/Marcus

Annonser
Det här inlägget postades i Bokmässan, Marcus och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Göteborg var värt en mässa

  1. Christin skriver:

    Ehm, låt mig tänka.
    Nej.

  2. Christin skriver:

    Ernst Kirschteigers (stavar jag rätt? God dammit!) signeringskö, särskilt varje gång han blev tillfrågad att kramas, varpå han kramade, och kvinnan/flickan i fråga HIHIHIIII:ade sig därifrån, illröd. Hände vid flera tillfällen och jag sa till Jenny, vid flera tillfällen, att vi INTE ska krama ERNST. Det var roligt. Och pinsamt. Och nej, jag kramade honom inte, jag skämdes å de kvinnors vägnar som gjorde’t.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s