Bakom en blå järngrind gömmer sig en berättelse.

image

Jag gjorde det.
Jag var disciplinerad och skrev precis så mycket som jag hade planerat att göra under mina veckor utomlands. Nej, det blev inga mängder ord, jag föredrar att skriva långsamt och hinna reflektera, men det känns som om orden bildat bra formuleringar som jag kommer att behålla.

Varje morgon har jag klivit upp tidigt, öppnat upp fönsterluckorna mot havet och den purpurfärgade soluppgången och satt mig i en knarrig korgstol för att fortsätta berättelsen om Gabriel och Cecilia. Däremellan har jag tillsammans med maken badat i kristallklart vatten, ätit grillad fisk och solmogna meloner, svettats floder på stekheta bergstigar på jakt efter turkosfärgade havsvikar att klättra ner till, besökt grannbyarna, druckit rosévin och flaskvatten och varje dag talat mitt modersmål.
Jag har lyssnat på berättelser och jag har själv berättat. Inte om mina karaktärer, deras öden och äventyr, utan om trakten, om byns historia och framtid och om Sverige.
Dessutom har jag letat miljöer och tagit inspirationsbilder. Som denna grind till exempel. Jag gick förbi den en dag och stannade tvärt, ringde aldrig på utan nöjde mig med att försöka kika in på vad som gömde sig bakom. Gabriel och Cecilia däremot, de kommer som av en händelse att öppna en blåmålad järngrind och uppleva en het sommar som förändrar det mesta i deras liv.

Att insupa det som sker här och nu, att lyssna såväl inåt som utåt, att leva sig in och med – också det tillhör en skrivartillvaro, oavsett genre. Under tiden lever Solviken vidare. På lördag hittar ni mig i Erikssons bokhandel i Ljusdal, mina tonårs bokhandel. Jag ska för första gången i mitt liv genomföra en signering. Jag tror att jag ser fram emot det …

14 reaktioner på ”Bakom en blå järngrind gömmer sig en berättelse.

  1. Och hur underbart fantastiskt lät inte det där?
    Mm…
    Lycka till på signeringen! Funderar mycket på vilken penna som är bäst, jag älskar gele, men det kanske kladdar? Viktiga saker det där! 😉

  2. Får svindel! Där har vi ett perfekt snapshot av romantiserat skrivande. Kan inte föreställa mig kombinationen skrivande, research, semester, värme, mannen vid sin sida… Låter som något ur en småbarnsmammas dröm. Härligt!! Lycka till på signeringen!

    • Tack! Ja, det var 2 helt perfekta författarlivsveckor långt från vardagsbekymmer, personalproblem, möten och ekonomiska rapporter. Så gott som utan Internet dessutom. Ibland blir allt rätt. Ibland …

  3. Lycka till med signeringen! Tag den finaste pennan du har, håll den mjukt i handen och njut av att vara författare.

  4. Härligt det låter! Och vilken fin grind att gömma en berättelse bakom. Jag ser fram emot Gabriels fortsatta leverne. Signeringen kommer gå strålande. Ringlande köer och massor av krängda böcker. Heja dig och Ljusdal!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s