Kocklandslag och förskottsglädje

Jag hade jobbat som lärare i många år när min vän Per (inte bloggkollegan) och jag halkade in i manusbranschen i mitten av 2010-talet. Plötsligt var vi inblandade i en massa tv-produktioner och snart blev det en heltidssyssla. Efter några år fick Per nog. Jag fortsatte. Omväxling och frihet hade jag i och för sig haft som lärare också, men inte i såna här mängder.

Kanske var det den där ökade friheten som gödde idén. Eller kanske var det tvärtom känslan av att alltid ingå i ett helt kocklandslag – beställare, producenter, programledare … På ett sätt är det förstås skönt att bara förverkliga andras visioner, att aldrig bära det yttersta ansvaret, men samtidigt …

Eller kanske var det bara en helt vanlig 40-årskris? Sakta men säkert kom den i alla fall smygande, lusten att börja skissa på något eget.

NU

Boken är skriven, vilar tryggt i sitt bo och ska inte pröva vingarna än på några månader. Fritt fram för drömmar och fantasier.

Kan detta vara den bästa tiden? Naivitetens tid, förhoppningarnas tid, den okomplicerade optimismens tid.   

Om ett år vet jag hur det gick, om Linnés arvinge fick ett bra mottagande eller ett dåligt mottagande eller ett blandat mottagande. Eller knappt något mottagande alls. 

Men detta är förskottsglädjens tid, tiden mellan sådd och skörd. Lotten ligger fortfarande oskrapad i fickan. 

Det är klart att det är den bästa tiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s