Det är fler än en gång som jag plockat sju sorters blommor och lagt under huvudkudden på midsommaraftonens kväll. Det var länge sedan nu, men när det skedde var det enligt konstens alla regler. Först skulle blommorna plockas, sedan skulle man klättra över lika många gärdesgårdar som blomsorter, och under hela den här proceduren och fram till morgonen efter fick inte ett ord yppas. Om man ville att det skulle fungera alltså – att man skulle drömma om sin tillkommande. Konstigt nog drömde jag aldrig om min blivande make – eller någon man alls – de här midsommarnätterna, det omfattande tillvägagångssättet till trots. Besvikelsen varje gång! Men sen på det igen bara midsommaraftonen efter.
Sju sorters blommor
Ja, jag vet att det är skrock och folktro, och att det inte finns någon logisk anledning till att det skulle fungera. Men tänk om den romantiska drömmen just den här gången skulle slå in. För ni vet väl att hoppet är det sista som överger en, och att tro kan åstadkomma det mesta (allt)? I det här fallet var nog inte tron tillräckligt stark eller så tyckte jag nog egentligen att det finns annat att drömma om än en blivande make.
Så här snart halvtid för debutantbloggsåret är det andra saker jag drömmer om. Debutromanen släpptes för två månader sedan och det första ruset har lagt sig. Jag har börjat vänja mig vid att läsarna tycker saker om boken. Jag blir fortfarande överexalterad när någon skickar personliga reflektioner om det jag har skrivit. Jag får overklighetskänslor när en annan gör allt för att få ett signerat exemplar. Men någonstans börjar jag landa i att ha släppt min första bok, och blickar mot nya mål.
Jag har börjat skriva på nästa roman, och planen är att råmanus ska vara klart under första delen av hösten. Det är en extremt tajt deadline, men jag behöver tuffa mål för att pressa mig själv. Dessutom gillar jag att redigera. Har jag bara ett första utkast att utgå ifrån kan redigeringen få ta tid.
Jag har börjat tänka på nästa steg i skrivarkarriären. Vad vill jag med det här? Yttersta målet är förstås att leva på skrivandet, men hey, vi vet alla vad som krävs för att nå dit. Agent, utlandslansering, sälja stora upplagor inte bara i Sverige utan även utomlands. Den stora drömmen måste brytas ner i delmål, varav det första är att nå ut betydligt bredare med bok nummer två än bok nummer ett. Och för att göra det krävs x antal mindre delmål, som jag som bäst håller på att spalta upp för mig själv.
Vad vill jag säga med det här? Kanske att du ska drömma stort, jobba hårt och aldrig sluta tro och hoppas. Visst är det viktigt att vara förnuftig, rationell och att inte säga upp sig från sitt vanliga jobb innan du vet att du kan tjäna pengar på ”konsten”. Men vad vore livet utan den romantiska drömmen?
Kanske blir mina stora skrivardrömmar aldrig sanna, men jag tänker åtminstone försöka. Tillsvidare tänker jag som när jag plockade sju sorters blommor – den här gången kanske drömmen slår in.
Debutantbloggen 