Feelgoodgenren växer, men vad är det som krävs för att skriva en riktigt bra feelgoodroman och få den publicerad? Sofia Ymén, själv författare och lektör, driver gruppen Feelgoodfredag på Facebook. En plats där aspirerande och etablerade författare möter läsare, förläggare, bokhandlare, bibliotekarier och recensenter.
Idag ser vi dem överallt, feelgoodromanerna som med konstfulla omslag och fantasieggande baksidestexter väcker nyfikenhet och läslust. I en feelgoodroman ligger fokus på människor och relationer, på hjältinnans resa från mörker till ljus, från svaghet till styrka. Längst med vägen kan allt hända, det enda som är riktigt säkert i en feelgoodroman, är det lyckliga slutet.
I gruppen Feelgoodfredag på Facebook tipsas om mängder av litteratur inom genren, samtidigt som det pratas om vad som egentligen utgör en riktigt bra feelgood. Något som nämns om och om igen, är karaktärerna. I en relationsdriven roman behöver läsaren få lära känna huvudpersonerna på djupet. De behöver ha starka drivkrafter och väcka vårt engagemang och vår sympati när de möter motgångar. Vi behöver älska dem och heja på dem när de är på väg att ge upp. Och vi behöver muttra över, men förlåta dem för, deras snedsteg. Vi behöver få följa dem nära, inte bara genom återblickar kring deras bakgrund, utan också genom levandegörande gestaltning i situationer här och nu som visar vad de känner och vilka de är.
Svärta och spänning
Vägen till det lyckliga slutet får inte vara för enkel, hindren inte för lätta att överkomma. Ämnen som berörs kan vara allt från skilsmässor, sjukdom, förluster och dödsfall. Men i en feelgoodroman stannar inte karaktärerna kvar i mörkret, de löser problemen och överkommer hindren för att nå sitt lyckliga slut.
Samtidigt är karaktärerna inga superhjältar, de har styrkor och svagheter som gör dem både mänskliga och trovärdiga. De är sårbara i sorg och besvikelse men reser sig starkare ur dem och visar samtidigt prov på både humor och värme. Det handlar om karaktärer vi som läsare kan identifiera oss med, även om de behöver det där lilla extra som gör dem värda att läsa om.
Miljöer som lockar
Miljöerna hjälper till att skapa den speciella stämningen i en feelgoodroman. Och även här vill vi som läsare komma nära. Vi vill känna att vi är på plats i skärgården där vi hör vågorna slå, vassen susa och havet dofta. Om boken utspelar sig i stadsmiljö vill vi drömma oss bort till mysiga kaféer i smala gränder i Paris, eller till soliga dagar sittandes på en parkbänk i Central Park. Författarens uppgift är att få oss att önska att vi var på plats där boken utspelar sig.
Lyckliga i alla sina dagar
Det som alla feelgoodromaner har gemensamt är det lyckliga slutet, eller rättare sagt, det tillfredställande slutet. Målet för varje feelgoodförfattare är att läsaren ska känna sig varm i hjärtat när hon eller han lägger ifrån sig boken. Därmed inte sagt att alla hjältinnans drömmar måste ha slagit in, men där ska finnas hopp, hopp om att de kan komma att göra det längre fram.
Att bli publicerad
Det är oerhört stor skillnad mellan att ha en idé till ett bra manus och att faktiskt skriva ett bra manus. Se till att inledningen sitter, att den väcker nyfikenhet och får förläggaren att fortsätta läsa. Se till att karaktärerna kliver ut från pappret och genast engagerar din läsare och att manuset slipats på så mycket som möjligt. Att anlita en duktig lektör som hjälper dig att vässa manuset tills det riktigt glänser är en god idé, precis som alla säger. Ju bättre manuset är när det landar på förläggarens skrivbord, desto större är chansen att förlaget ser utgivningspotentialen. Skicka inte in något halvfärdigt, skicka alltid in ditt allra bästa!
Boktips för inspirerande feelgoodläsning:
- ”Familjereceptet”, av Veronica Henry
- ”Välkommen till Flanagans”, av Åsa Hellberg
- ”Den glömda rosenträdgården”, av Marita Conlon-McKenna
- ”Det lilla simsällskapet vid havet”, av Katie May
- ”Ensamma hjärtan och hemlösa hundar”, av Lucy Dillon
Läs mer om Sofia Ymén på www.sofiaymen.se och häng gärna med i gänget i Facebookgruppen Feelgoodfredag.
Debutantbloggen 