Kickar och Emelie Schepp

Jag följde min tidplan, småredigerade efter en veckas träda och skickade sen manuset till alla som tackat ja till att provläsa. Några hade bett om fysiska häften, men de flesta nöjde sig med en pdf. 

Varje gång jag skickade iväg manuset fick jag en kick. Snart kom jag på fler som borde få frågan. Det skadar ju aldrig att få många synpunkter. Eller många kickar. 

I väntan på att respons skulle börja trilla in läste jag hela manuset högt för familjen under en bilresa till Sälen. Jag upptäckte några småsaker som borde fixas, men i stort sett rådde sinnesfrid.

På kvällen förberedde jag en Excel-fil, som en strukturerad och noggrann medborgare, där alla provläsares åsikter skulle föras in. Överst på sidan skrev jag, i färg och fetstil, som en labil rättshaverist:

NU

Det finns ett avsnitt av Skrivarpodden som jag har lyssnat på många gånger, där Emelie Schepp berättar hur hon helt på egen hand lyckades sälja tiotusentals exemplar av sin debutbok. Inspirerande och värdefullt, inte minst för egenutgivare.

Jag är visserligen inte egenutgivare, utan har både ett förlag och en pr-byrå i ryggen. Ändå gör jag allt jag kan för att efterlikna Emelie. För det är så oerhört kul!

Det är kul att kontakta föreningar!

Det är kul att bära tunga kartonger som i bästa fall är lite lättare när man bär tillbaka dem!

Det är kul att trava böcker – och kanske vrida dem lite, i en fin spiralform!

Det är kul att tillverka skyltar!

Det är kul att göra diskreta T-shirtar till sina barn!

Det är kul att prata med journalister, eventarrangörer, köpare och läsare!

Det mesta är kul nu, helt enkelt. 

Det kommer inte att vara för evigt. Men det gör det inte mindre kul.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s