Följebrevet som ledde till utgivning

Annelie presenterade i ett tidigare inlägg följebrevet hon skrev till det förlag som gav ut hennes debutbok och jag tänkte svara genom att göra samma sak.

Följebrevet kan skapa stora problem eftersom det ofta förstoras upp och ses som viktigare än det faktiskt är. Jag känner skribenter som väntar i månader med att skicka in ett manus just för att de har problem med att formulera följebrevet. Och visst, ett följebrev kan fånga en förläggares intresse, men det får inte din bok utgiven. Jag har självt tillbringat många svettiga timmar med att försöka skapa det perfekt följebrevet, bara för att komma fram till att det faktiskt inte spelar någon avgörande roll.

Ett följebrev bör innehålla en presentation av dig (om förläggaren inte redan vet vem du är) och ditt manus samt beskriva på vilket sätt ditt manus är unikt/varför det är intressant att ge ut. Naturligtvis är det bra om du kan få ditt manus att låta spännande och läsvärt, men mer än så krävs inte. Min poäng är: stressa inte upp dig för mycket över följebrevet!

Här kommer det mail jag skickade till min förläggare Eva Fallenius på Frank förlag som ledde till att mitt manus Charlotte Hassel blev antaget:

Hej Eva!

Jag har skrivit ett nytt manus i form av en historisk kärleksroman med arbetsnamnet Charlotte Hassel, som jag hoppas att du vill läsa!

Historiska kärleksromaner är mycket framgångsrika i många andra länder, men i Sverige verkar marknaden ännu inte ha kommit igång. Efter att min bloggvän Simona Ahrnstedt gjort stor succé med sin Romance-debut Överenskommelser blev jag inspirerad att själv utforska genren. Målet med Charlotte Hassel är att erbjuda ett stycke verklighetsflykt i form av en spännande och underhållande historia.

Charlotte Hassel utspelar sig på 1700-talet och innehåller allt en bra historia kräver; spänning, familjedrama, sex, kärlek, hämnd, korruption och maktkamper. Som historielärare är det viktigt för mig att allting är tidsenligt och jag har därför lagt ner mycket tid på att göra research och försökt skapa så realistiska miljöer som möjligt, även om jag naturligtvis också tagit mig vissa friheter för att kunna bygga upp en god historia.

Här följer en kort beskrivning av manuset:

Charlotte Hassel

Charlotte Hassel är sexton år och hemligt förlovad med den unge adelsmannen Axel Gyllenstierna, men då hon en natt under dramatiska omständigheter tvingas fly och lämna landet skils de åt. Det ska dröja tretton år innan de ses igen på en bal på Stockholm slott. För Axel, som aldrig kunnat glömma sin första kärlek, ger mötet upphov till en rad frågor. Varför försvann hans fästmö den där natten, hur kommer det sig att hon nu uppträder under fingerat namn och varför har hon plötsligt återvänt hem? Sammanstötningen blir lika smärtsam för Charlotte som långsamt inser vad hon har gått miste om och trots att det gått så lång tid plågas hon fortfarande av minnena från den där förfärliga natten. Då hon från oväntat håll får hjälp beslutar sig Charlotte för att försöka ställa allting till rätta igen, men har Axel verkligen förlåtit henne för det som skett och kan hon bara överge det nya liv som hon skapat för sig?

Jag är mycket öppen för konstruktiv feedback och arbetar gärna mer med manuset. Hör av dig om du har några frågor!

Vänligen Frida Plasencia Skybäck

6 reaktioner på ”Följebrevet som ledde till utgivning

  1. Dock … kanske man borde anstränga sig till den grad att skriva följebrevet att det inte behöver innehålla missar som semikolon före uppräckning eller ett glömt slut-s i Stockholms slott. Till exempel. 🙂

  2. Vilket bra följebrev! Enkelt och rakt på sak. Sitter här och filar på ett följebrev och uppskattar att få tips och idéer på hur det kan se ut. (Även om genren är en helt annan. )

  3. Hej Björn!

    Tack. Jag ville dela med mig som ett exempel för att visa att följebrevet inte behöver vara en stor grej.

    Hej Sofia! Åh vad du är gullig. Nu blir jag jätteglad!

    Kram Frida

  4. ”Jag känner skribenter som väntar i månader med att skicka in ett manus just för att de har problem med att formulera följebrevet.” Såna som jag! Herregud vad jag har nojjat i flera månader nu över detta följebrev. Tack för ditt inlägg, jag känner mig mycket mer säker på hur jag ska göra nu (ba’ skriva skiten).

    PS. Gud så spännande Charlotte Hassel låter, jag kommer garanterat läsa den! Vill veta NUU vad som hände när hon försvann. Vilken klockren beskrivning av manuset, omöjligt att inte känna nyfikenhet efter den cliffhangern.

  5. Jag tycker det där var ett jättebra följebrev som beskrev det mesta, men som ändå var relativt kort. Men som du säger, man kanske inte ska lägga ned alldeles överdrivet mycket svett, tårar och ansträngning på det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s