Jag och Camilla Läckberg (del 3)

Camilla Läckberg håller i min barnbok Inte klia, Adam!

Nämen se där, är det inte Camilla Läckberg som står och håller i min bok? Jo, det är det!

I förmiddags var jag på ett seminarium här på bokmässan med Amanda Hellberg och Camilla Läckberg med titeln ”Så blir du författare”. Mitt i seminariet kom jag att tänka på ett par blogginlägg från i somras, då Oskar och jag tävlade om att komma nära just Camilla Läckberg. Oskars bok stod i stället bredvid hennes i en butik, och min bok recenserades i samma tidning som hennes.

Jag tror vi enades om att inte göra det hela till en tävling, men under seminariet väcktes min tävlingsinstikt till liv igen.  Bara några meter ifrån en av Sveriges mest framgångsrika författare, med min egen bok i väskan, kunde jag inte låta bli att ta tillvara på chansen. Alltså stegade jag fram och överlämnade ett exemplar av min bok till Läckberg.

Medan jag pladdrade aningen för snabbt och möjligen en smula osammanhängande om att våra böcker hade recenserats samtidigt riktade jag sökaren mot henne. Den första bilden blev suddig så jag knäppte en till. Under tiden stod Läckberg tålmodigt där med min bok i nävarna och ett brett leende på läpparna. Ett riktigt proffs. Bilden blev bra, måste jag säga.

Så, vad säger du Oskar – kan vi förklara den här tävlingen avslutad nu, eller har du något att kontra med? Eller kommer kanske Frida på upploppet och springer om oss båda två på upploppet? Spänningen är olidlig…

9 reaktioner på ”Jag och Camilla Läckberg (del 3)

  1. Vad bra, då avslutar vi den här tävlingen och tar oss vidare i författarlivet på egna meriter. Det tror jag att Camilla Läckberg också uppskattar.

    • Detta har inget med Läckberg att göra – ville bara säga att det var roligt att träffa dig på mässan även om det var helt kort! 🙂 (det kommer säkert fler chanser) Tyckte du att seminariet gav något fast du inte är så intresserad av genren?

      • Detsamma, kul att träffas som hastigast. Och seminariet var väldigt givande! Ni hade alla tre intressante perspektiv och Lotta Olsson var en utomordentligt bra moderator. Det är alltid lika intressant att höra hur författare ser på sitt eget skrivande.

        Vad gäller min relation till genren är den lite mångtydig. Jag läser inte särskilt mycket fantasy, däremot är jag väldigt fascinerad av genren och har faktiskt ett eget manus som skulle kunna klassas som fantasy eller möjligt magisk realism (för barn). Hyser alltså något slags motvillig förälskelse i genren som idé, men har inte riktigt låtit känslorna få styra min läsning ännu 🙂

      • Det har varierar i olika skeden av skrivandet, men någonstans kring 6-9 eller möjligen 9-12. Typ högläsningsbok. Manuset har dock legat orört i ett år, då jag skriver det tillsammans men en annan person och ännu inte lyckats frigöra tid för redigering. Får se om det blir något av det eller ej.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s