Att sitta vid datorn och inte skriva

bildmaricakallner16Tjo!

Jag känner mig inte som en inspirerad person. Inspirationen väntar jag inte på. Väntar inte på min musa. Jag har rutiner. Sätter igång skrivandet klockan 07.00 och skriver fram till 09.30. Då tar jag paus och dricker kaffe och lyssnar på Ring P1.  Från klockan 10.00 – 12.00 läser jag andras texter och ger respons eller lektörsutlåtanden. På lunchen värmer jag min matlåda och lyssnar på P1. Under eftermiddagen pluggar jag, jobbar med skrivpedagogiken och ringer jobbsamtal och skickar jobbmejl och annat som får mig att känna mig som en kontorist. Det är min skrivardag. Jag har rutiner. Struktur.

Eller?

Plötsligt fungerar inte min rutin. Plötsligt kan jag inte sätta igång skrivandet.  Det är att tappa bort orden. Inte hitta dem. Förlora orden. Bli tyst. Inte skriva. Sitta vid datorn och inte skriva. Min musa var är du?

Inspiration. Det där jobbiga och ouppnåeliga. Som en kan vänta och vänta och vänta och vänta på. Ingen musa knackar på dörren. En känner ingen lust. Kanske bara en längtan efter att skriva. Kanske bara ett tomrum.

Längtar tillbaka till mornarna med skrivandet. Kanske romantiserar jag de forna dagarna – gick det verkligen alltid bra? Nej, antagligen inte. Men när det inte gick bra var det ingen fara. För då gick det bra nästa dag. Hur hittar jag tillbaka?

Jag var på Moderna museet i Malmö och såg utställningen Om att vara en ängel. Fotografier av Francesca Woodman. Hennes bilder betyder och har betytt mycket för mig. Det var första gången jag såg dem i verkligheten. Utställningen satte igång någonting i mig. Startade någonting i mig. Inspiration? Kanske. Nej, inte inspiration. Eftertanke? Reflektion? Ja.

Jag har tidigare berättat att jag har svårt att slappna av i skrivandet nu. Att jag koncentrerar mig mer på sidantal och på utgivning än på skrivandet. I detta har jag tappat bort det viktiga i min skaparprocess: utforskandet. Det handlar inte om sidantal, det handlar inte om kvalité eller gångbara berättelser. Det handlar bara om att testa och reflektera och undersöka och ifrågasätta och problematisera. Jag glömmer utforskandet. Räknar sidor. Räknar ord. Tävlar med någon men vet inte med vem.

 

Utställningen Om att vara en ängel påminde mig om det viktiga i mitt skapande – det som är viktigt för mig och det som jag vill och längtar efter.  Jag vet inte hur Francesca Woodman arbetade, men i hennes fotografier ser jag en vilja att utforska och experimentera. Kanske kan jag hitta tillbaka till skrivandet om jag hittar tillbaka till det viktiga.

p.s Vad är viktigt i ditt skrivande? d.s

 

Advertisements

Om Marica Källner

Novellförfattare, essäförfattare, skrivpedagog. Leder kurser och workshops. Läser gärna text på scen. Tycker om att fota. Aktuell med debutboken Det som får plats, en samling noveller och essäer om novellkonst och skrivandets hantverk.
Det här inlägget postades i Debut, Marica Källner och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Att sitta vid datorn och inte skriva

  1. annisvensson skriver:

    Mycket intressant och klokt! Just nu skriver inte jag heller särskilt mycket. Petar mest. Hittar inte orden jag söker. Efter att ha läst ditt inlägg inser jag ännu mer att två saker behövs nu. Jag hade det lite på känn, men nu vet jag. Vila och utforskande. Ska bege mig till en utställning och kanske se en ny film. Och vila. Tills orden kommer tillbaka.

    Jäklars, vad den här bloggen är bra 🙂

    • Marica Källner skriver:

      Jag tror att jag också behöver vila. Tror att jag ofta glömmer det. Pressar fram utforskandet och tvingar mig att skriva. Vilan glömmer jag.

      Tack för din kommentar. Det är så roligt att du skriver ofta. Det gör mig glad!

      • annisvensson skriver:

        Vad bra att du blir glad! Du och alla ni på Debutantbloggen skriver så bra och intressanta inlägg. Inte alltid jag hinner kommentera även om jag läser det mesta. Skriv på! Dina inlägg är verkligen givande och kul att läsa. Men! glöm inte den där vilan 🙂

  2. C skriver:

    Få ting är som en stilla morgon tillsammans med orden. Att kanske sitta vid ett fönster med utsikt som triggar igång det inre, kreativa flödet. Musik i bakgrunden, någonting inspirerande. Kanske fylls rummet (om fönstret står öppet) med dofter från den rådande årstiden; äpplen och löv om hösten, tinande gräs och uppvärmd jord om våren. Kaffe, oavsett tid på året. Kanske.

    Och går jag mig långa morgonpromenader, vilket jag ofta gör, bär jag alltid orden med mig, längs grus- och asfaltsvägen, längs stigen som leder mig djupt in i skogen. Eller vart som helst, egentligen. Kanske till ett kafe’ i en storstad. Kanske till en klippa vid ett hav. Kanske.

    • Marica Källner skriver:

      Vi bär orden och orden bär oss. Kanske vet vi vart vi ska, kanske inte. Kanske tror vi att vi vet men vi hamnar någon annanstans.

      Tack för din kommentar!

  3. kuggekugge skriver:

    Bra inlägg Marika! Det blir så lätt fokus på ord, sidor och ANTAL. Men det är ju texten i sig som är viktigast. Ändå måste jag lite hetsa fram det genom att räkna ord, de går ju att stryka sen. 🙂

    • Marica Källner skriver:

      Tack! Ja det gäller att hitta sitt sätt. att arbeta framåt. Jag blir bara stressad av tanken på kvantitet. Kanske därför jag trivs så bra i novellen.

  4. Ethel skriver:

    Jag kan känna igen mig i upptagenheten på sidantal och tävlandet mot någon otydlig konkurrent till författare. Jag är nog lite av en periodare. Några dagar i sträck skriver jag och skriver, sen tar det stopp ett par dagar. Kanske är det så att det är nödvändigt för mig med pausen? En tid för eftertanke och för det utforskande som du talar om? Jag författar på något sätt ändå i tanken. Bra inlägg!

    • Marica Källner skriver:

      Där sätter du fingret på något viktigt! Jag tror också att vi skriver, eller är i skrivandet, även om vi inte sitter vid datorn och knackar in ord.
      Tack för din kommentar! Det gör mig verkligen glad att du kommenterar så ofta!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s