Hur mäter du framgång?

Innan min bok kom ut hade jag definitivt mätt framgång i just det. Att landa ett förlagskontrakt, se mig själv titulerad som Författaren. Och i förlängningen, att hålla min alldeles egna bok i handen.

Det som kom efter kändes luddigt och avlägset. Någonting som inte riktigt var relevant. Ja, det låter kanske konstigt, men jag hade så svårt att se bortom det där första hindret. Kanske för att det är ett så högt och svårt ett. Ett som ofta känns helt omöjligt att ta sig förbi. Många snubblar ju redan där. De kommer inte vidare trots att de gör hur många fantastiska försök som helst.

Att bli antagen.

Vad som kommer sedan? Tja, det fanns inte riktigt.

Men nu gör det det. Nu känns hela världen uppbyggd av siffror. För det är frågan som börjar komma allt oftare: ”Hur har den sålt?”

Det känns som en så underlig fråga. Inte ”hur har reaktionerna varit?” eller ”vad tycker barnen?” utan hårda kalla siffror. Som om det är själva måttet på framgång. Att det är svaret på om jag lyckats.
Hur mäter jag ens det? Är det just i antal sålda kopior? Positiva recensioner? Artiklar i tidningen? Mail från glada läsare? Eller ska jag basera det helt på recensionen från BTJ?

Det är svårt att komma ifrån att en boks framgång mäts i antal sålda kopior. Det är trots allt det som vi ser. Är du med i olika sociala nätverk kan det tyckas som om alla böcker trycks i en andra upplaga efter en vecka, att det rasar in beställningar redan innan boken är släppt.
För en del är det så, och det är fantastiskt roligt! Men för andra är det kanske annorlunda.

Snack har sålt väldigt bra till bibliotek, men inte till den stora massan. Det är inte så konstigt egentligen. Det hänger såklart ihop med marknadsföring. Nackdelen med att ligga på ett väldigt litet förlag är att den delen inte sker automatiskt, det är upp till dig själv. Och mitt fokus har varit just på bibliotek. Att sprida ordet om min rymdpirat till landets alla bibliotek, så att boken finns tillgänglig för barn överallt.

Så i det avseendet borde det väl kännas ganska lyckat?

Men trots allt finns det den där gnagande känslan av att det inte är riktigt bra nog. Det är svårt att göra någonting åt känslan, att få den att tystna. Den logiska delen av min hjärna vet ju att bygga författarskap är ingenting som går snabbt. Det görs över tid, med flera titlar. Att ständigt fortsätta jobba när det känns kämpigt. Och att se till sina förutsättningar. Hade jag kunnat jobba heltid med att marknadsföra boken hade det varit en helt annan sak. Nu är det begränsat till en stund på kvällen efter att alla andra måsten är gjorda.

Till syvende och sist handlar det väl att bestämma sig för hur du mäter framgång. Vad som är viktigt för just dig. Är det att få positiva kommentarer från läsarna så kanske det inte spelar så stor roll om boken säljer i 500 ex, i 800 eller 1000? Jag tror också att det är viktigt att komma ihåg att andras framgång inte förminskar din egen bedrift. Bara att komma över det där första hindret går ju att jämföra med toughest-tävlingar där hindret består av flammande eld, elstötar och hungriga krokodiler.

Och tänk innan dess, bara att ha skrivit ett helt manus. Shit. Vilket jäkla jobb som ligger bakom det. Det om något är väl framgång?

Det gäller nog att inte tappa bort de segrarna. Och inte bara fokusera på hur många nollor det står bakom säljbeskedet. Utan på andra saker. Saker som inte är riktigt lika hårda och kalla.

Som att få fan-art skickad till sig, från en ung läsare som gjort sin egen tolkning av robotkaninerna.

Det om något är väl framgång?