Romanceförfattare bekänner

christina3

Fotograf: Jonas Schiller

Oj, oj, oj. Det är mitt näst sista inlägg på Debutantbloggen innan ett nytt gäng tar över. Känns så konstigt. Och lite sorgligt 😦 Kommer verkligen att sakna att blogga här varje måndag men nya äventyr och utmaningar väntar för mig 🙂

Så jag tänkte att mitt näst sista inlägg skulle få bli ett med glimten i ögat 😉

Med hjälp av några av mina författarkollegor som också skriver romance så kommer här en liten lista på bekännelser 🙂

  • Under intensiva skrivperioder blandar jag ihop namnen på mina barn och mina karaktärer. I texten blir det allt som oftast rätt, men barnen kan vara ganska förvirrade en period.
  • Jag har konversationer med mina karaktärer, ut högt och inte enbart när jag är ensam.
  • Instagramkonton som @menandcoffee, @badboysofinsta mfl. hänvisas alltid till som research … ALLTID
  • Jag brukar googla bilder på barbröstade vältränade män när skrivandet går segt. För inspiration. Ni vet.
  • Med undantag för min äkta hälft föredrar jag män i bokform.
  • Jag har drömt att jag har flirtat med en av mina manliga karaktärer och blivit nobbad. Jag önskar att drömmen tog slut där, men nej… Istället hade en lång utläggning om hur jag skapat honom och att han inte kan hitta någon som förstår honom bättre än jag. Han lät sig dessvärre inte övertalas.
  • Jag brukar öva på föredrag, intervjuer osv. i mitt huvud när jag kör bil, duschar mm. Ni vet, så att jag är förberedd inför när jag slår igenom stort och får hålla alla dessa saker.
  • Egentligen önskar jag att det fanns en subgenre för konfliktfri romance, för när mina karaktärer är olyckliga är jag också olycklig.
  • Innan intervjuer och författarframträdanden lyssnar jag alltid på samma sång. Den får mig på bra humör och sätter mig i rätt stämning för att vara utåtriktad och lättillgänglig/välkomnande.
  • Trots att jag har läst ett manus så många gånger att jag tappat räkningen kan jag fortfarande gråta av lycka när problemen skingras och kärleken vinner på slutet.
  • Jag fulgrät så ögonen svullnade igen medan jag skrev en sorglig scen och jag gråter varje gång jag läser den.
  • Nej, sexscenerna som jag skriver är inte hämtat från personliga erfarenheter … i alla fall inte allt.
  • Ja, jag är lite småkär i mina manliga huvudkaraktärer.
  • Så här vill jag göra ibland när någon säger: ”Jaha, du skriver sån där tantsnusk!”
    80026110903f18bda8b460839c7aab43

Och med det så vill jag passa på att önska er en underbar Jul med era nära och kära. Ta det lugnt, försök att inte stressa och …

Ha en riktigt GOD JUL!!!!

Ps. Om ni vill fortsätta följa mig och min påbörjade författarkarriär även efter mitt sista inlägg nästa måndag så kika in på min blogg www.christinaschiller.com eller min instagram @c_schiller

4 reaktioner på ”Romanceförfattare bekänner

  1. Jag har tydligen missat någonting när det gäller research och inspiration, Christina! Det mesta av min research brukar ske (eller åtminstone ta sin början) på det betydligt tamare Wikipedia och i regel handla om historiska skeenden och fakta om historiskt korrekta detaljer. Som banhallen vid Stockholms Central, det tog mig månader av grävande att finna bilder på den (beskrivningen var sorgligt otillfredsställande) Men som den spelade en central roll för en scen, måste jag veta exakt hur den såg ut.

    Och vilken fruktansvärd besvikelse den visade sig vara!

    Däremot, eftersom jag skriver historiskt romantiskt, läser jag ständigt historisk romance som research/inspiration. Såväl för stämning och tidsanda som för tillämpning av historiska detaljer… och som inspiration till läckra karlar. Och det är väl inte helt fel, det heller?

    Och sista punkten i din lista?
    Klockren!!!

    Gilla

  2. Pingback: Det händer inte mycket förutom lite julstress – Christina Schiller

Lämna en kommentar