Led

Innan jag blev antagen funderade jag ofta på vad som hände då man blev antagen. Därför tänkte jag gå igenom detta ifall någon refuserad undrar. Jag hade bilden av att om man blev antagen så kom förlaget med trumpeter ett par veckor efter man skickat in manus. Fel. Att det tar tid är inte alls ovanligt. Så här var det för mig: Först skrev jag ett manus. Sedan skickade jag in det den 11 november 2008. Och väntade. Jag väntade så förfärligt länge att jag trodde jag skulle hinna dö. Faktiskt så förberedde jag maken på hur han skulle agera med mina manus då jag låg där och dog döden.

I  mars 2009 hade man inte hunnit läsa mitt manus. I april hade man läst och bestämt sig för att inte gå vidare, men de skrev att man gillade mitt manus och att jag gärna fick bearbeta det så det skulle passa in i förlagets profil – om jag själv ville. Och det är klart jag ville det. Jag gick noga igenom deras synpunkter och funderade ett par veckor innan jag bearbetade manuset och skickade in en ny variant. Nu hade det hunnit bli maj 2009. Och sedan väntade jag. Länge. I månader närmare bestämt.

Förlaget mailar januari 2010 och frågar hur jag skulle ställa mig till att bearbeta mitt manus igen med en redaktör om det skulle bli tal om utgivning. Nä, jag är inte intresserad av att bearbeta det, svarade jag givetvis inte. Jag sa naturligtvis att jag förstod att mitt manus hade brister och fel. I januari 2010 blir jag antagen. De skulle ringa mig på måndagen för diskussion av kontrakt och genomgång av manus. Detta hände nämligen på en helg. Längsta helgen ever. Längsta måndag förmiddag ever. Och så ringer de. Vi pratar om manuset, vi pratar om avtalet, vi pratar om annat. Trevligt samtal.

Avtalet kom en tid senare för genomgång och påskrift. Manuset kom för bearbetning kort senare. Jag bearbetade och skämdes över alla sjuka saker jag hållit på med i skrivprocessen som upprepningar. Huvudpersonerna stirrade väldigt ofta rakt ut. Och ungefär sjuhundra gånger påpekade jag hur en annan karaktär dummade sig. Och hilka, vad är det? Jag glömmer bort att jag är norrbottning – väldigt ofta. Det manuset jag skickade in allra först som jag tyckte var bearbetat, genomgånget, rättat och klart var så förbannat ofärdigt så jag skulle inte ens kalla det för ett utkast. Usch, skäms då jag tänker på det.

Sedan så komer Styx förlag i mars och bara: Hallå, hallå. Vi vill ge ut dig! Men det är en annan historia (och de kom inte heller med trumpeter efter ett par veckor).

I en fil kom provillustrationer som jag fick hissa eller dissa. Och det var de mest fantastiska illustrationer man kan tänka sig. Jag blev så glad då jag såg dem att det var nästan en liten tår i ögat. Och nu sitter jag och väntar på besked om vilket flyg jag ska ta till bokmässan i Göteborg.

Jag måste säga att vilka fantastiska förlag jag hamnat på. De är sjukt trevliga!

Men hörni, ge inte upp. Se vilken tid det kan ta. Det är alltså inte kört bara för att man får vänta. Okej?

9 reaktioner på ”Led

  1. Sofie: Tack! Jag tror faktiskt inte jag riktigt håller måttet för det som förväntas. Jo, det är två antagningar 2010. En i januari och en i mars. Häftigt va?

    • Klart du håller måttet! Du är ju antagen, inte bara en, utan två gånger! Det måste väl ändå vara att hålla måttet och lite till!?

  2. Passar inte in, Liz? Klart att du gör! Jätte roligt att följa din utveckling. Jag har ju hört om din första, men inte om den andra boken. Gratulerar!

  3. Nilla: Ja, förstår inte riktigt att jag låg på så där heller. Mailade och tjoade till då och då. Det känns jättekul med två böcker.

    Anneli: Flippa inte ur. Den som väntar på något gott…

    Man ska tänka på att förlagen översvämmas med manus. Kan nog vara lätt att försvinna i mängden inbillar jag mig.

    Kram på er!

  4. Tack för bra tips om att försöka att inte flippa ur när man får vänta 🙂
    Vad spännande det är, ska bli kul att få läsa dina alster.

    Kram!

  5. Jag tror att det är så, man behöver ett par extra ögon – gärna professionella – på sin egen text. Men, du måste ha haft något starkt, riktigt starkt i din text så att de inte släppte taget redan på förhand. Häftigt, och så två böcker samtidigt – vilket flyt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s