…och visst gick det fort? Emellanåt gick det så fort att jag knappt hann tänka, än mindre skriva. Eller hur det nu var. Det här inlägget blir en paus från julstöket, julstämningen kommer att lysa med sin frånvaro i detta superlånga inlägg.
Jag var glad när jag fick reda på att jag skulle få skriva för Debutantbloggen. Både för att få ingå i något slags debutantkontext som var större än bara min bok. Men även för att prova på att blogga regelbundet.
Det har ju visat sig att även med en bestämd dag varje vecka, och med ett gäng glada medbloggare som hejat på, har jag vid flera tillfällen ändå lyckats att nästan missa att skriva. Alla mina tidigare försök har runnit ut i sanden så jag tar det hela som bevis för att det där med bloggande nog inte är för mig ändå.
När året började skrev jag att mitt bidrag till bloggen skulle vara: ”Sedan jag själv fick mitt manus antaget har jag gått från att vara barnbibliotekarie till att faktiskt jobba på förlag som redaktör. Det gör att jag får se processen med bokskapandet från båda håll: både som förlagsrepresentant och som författare, något som jag tänker skriva om. Annars funderar jag mycket kring skapande och nyttan och faran i att ingå i en skrivargrupp som jag gör, samt problemen med att vara tvångsmässigt rolig om man vill skapa litteratur som ska vara viktig.”
Jag kan villigt erkänna att mina förhoppningar kom på skam. Majoriteten av mina inlägg har varit hastigt ihopkomna krönike-liknande inlägg utan någon större finess eller eftertanke. De har mer speglat vad jag tänkt på här-och-nu snarare än följt någon slags överlagd plan över året. Eller de ämnen som jag utlovade att skriva om. Samtidigt speglar det ju även mig som person och hur jag fungerar.
Återkommande har jag lyft det faktum att planering inte är min bästa gren och att jag upplever att skrivandet av synopsis förtar glädjen i att skriva. Då har man ju gjort det roliga redan, det där med att hitta på.
Men för att återkomma till förväntningarna har jag i alla fall lyckats skriva en del om att ingå i skrivande sammanhang, så det har inte varit en total miss. Förlagsbiten blev det mest i form av inlägg om att lämna den sidan och det där med att vara rolig fast man försöker vara allvarlig är väl något vi får prata om när vi ses.
För jag tänker att ni som läser den här bloggen också är skrivande människor som antingen redan är verksamma i branschen eller drömmer om att bli det. Förhoppningsvis ses vi alltså i något bok- och författarsammanhang, för jag hoppas att det bland allt mitt blaj här på bloggen ändå går att läsa mellan raderna att enda sättet att bli författare är att faktiskt skriva.
Det är ju klart, du kan skriva hur mycket som helst utan att det landar i utgivning hos ett förlag. Men om du däremot vänder på det är det garanterat att du inte blir utgiven om du aldrig skriver.
Så även om jag inte är mycket för nyårslöften hoppas jag att ni precis som jag fortsätter läsa bloggen och försöker skriva mer nästa år. Kom ihåg vad Jodi Picoult säger:
“You can always edit a bad page. You can’t edit a blank page.”
För er som vill följa mina vidare äventyr i skrivandet har jag en facebook-sida på https://www.facebook.com/skrivarjens och en författarinstagram späckad med offentlig konst på @skrivarjens
Tack och hej och på återseende! Och naturligtvis God Jul!
Debutantbloggen 